|
|
|
|
|
|
|
|
|
Mölnlycke vs Brudarebacken.
|
|
|
|
|
Kristoffer Nilsson
|
|
Halloj!
Kan någon god människa sätta mig in i skillnaderna mellan Brudarebacken och Mölnlycke. Om jag tolkar det rätt så ses väldigt många fler fåglar i Mölnlycke än vid Brudarebacken. Vad kan det bero på? Lokalerna borde väl vara ganska likartade, eller? Jag är inte bekant med någon av lokalerna så därför min fråga.
Som ett exempel kan dagens duvor få fungera. I Mölnlycke räknades >4500 ex medan antalet vid Brudarebacken, trots betydligt längre bevakningstid, blott var 122 ex. Må väl!
2007-10-03 15:30:02
|
|
|
|
|
|
Johannes Löfqvist
|
|
Eftersom det var jag som var i Mölnlycke ska jag försöka mig på en förklaring. I alla fall på dagens ringduvor.
Duvorna idag gick till största delen öster om det berget där jag står. Detta borde göra att de blir svåra att se från Brudarebacken. Det som går emot denna teorin är att duvorna idag gick ganska högt vilket gör att de kanske ändå skulle kunnas synas från Brudarebacken. Det var inte så heller att den stora massan gick väldigt långt i öster utan som jag bedömde det var huvudfåran för flockarna rakt över Mölnlycke centrum. Dagens största flock (480) gick väster om berget och borde absolut kunna ses även från Brudarebacken då den dessutom gick på hög höjd.
En annan sak som kan ha haft viss betydelse är att flera av duvflockarna kom mellan 07:30 och 09:30. Därefter dog duvsträcket i princip.
Ytterligare en faktor som kan ställa till besvär är solen. Alla känner till det underbara i en observation i fullt motljus.
/Johannes
2007-10-03 18:45:25
|
|
|
|
|
|
Leif Andersson
|
|
Ang ringduvorna: Jag såg en enda stor flock (ca 100 ex) i morse och den gick mycket långt österut. Kan naturligtvis ha missat någon flock. Min erfarenhet är annars att backen sällan upvisar några större antal duvor, framförallt inte jämfört med Smitten.
Torsdag 27/9 låg den största skruven med ormvråkar (ca 60) också långt ner i SO och JL fick också ihop flera ex totalt än vad vi såg på backen, vilket jag bedömer vara fullt rimligt.
Skillnaden mellan lokalerna är enligt min mening betydande, vilket jag tror att KN också är fullt medveten om. Jag tycker mig ana ett implicit misstroende i inlägget, som jag inte alls gillar.
2007-10-03 20:40:58
|
|
|
|
|
|
Johannes Löfqvist
|
|
Jag kan bekräfta den som Leif skriver om vråkdagen. Den största skruven jag hade var på drygt 60 vråkar och gick väster om berget. Detta kan ha varit samma skruv som sågs från Brudarebacken. I övrigt var det mycket vråk den dagen som gick öster om där jag stod vilket då skulle innebära att de inte gick att se från backen. Som jag bedömde det gick lite drygt hälften öster om mig och resterande då väster om mig eller rakt upp. /JL
2007-10-03 21:14:04
|
|
|
|
|
|
Kristoffer Nilsson
|
|
Tack för era svar. Verkligen tråkigt att du tolkar mitt nyfikna meddelande som något som liknar misstroende, Leif. Eftersom jag är väldigt fokuserad på fåglars sträckrörelser i Göteborgsområdet så ställde jag bara en öppen och rak fråga. Den får självklart tolkas som den vill, men jag hoppas att ingen mer än Leif tolkar den som något som handlar om misstroende från min sida. Som sagt, om det fortfarande är otydligt, så är jag bara intresserad av att klargöra en eventuell sträckled i i delar av Göteborgstrakten som jag inte alls själv är bekant med.
Kan man alltså sammanfatta era svar som att det möjligen finns en tydlig sträckled SO om Brudarebacken och att denna sträckled syns tydligare från Mölnlycke? Må väl!
2007-10-03 22:17:11
|
|
|
|
|
|
Björn Dellming
|
|
Jag känner dig hyfsat väl som skådare Kristoffer, och VET att du inte menade nåt annat än det du just förklarat :)
Hur som helst. Jag tror inte det finns nån uttalad sträckled för just duvor utan jag tycker de verkar dyka upp i större eller mindre antal nästan helt beroende på väder och vind. Vissa dagar har jag iofs sett att det samlats upp stora mängder rastande ringduvor på fälten på norra hisingen och de följande dagarna har det sedan dragit stora flockar över nya varvet och smitten och utmed kustlinjen.. Just de senaste dagarna nu har jag inte sett så mycket duvor men då har ju istället Johannes rapporter från Mölnlycke visat att sträcket haft en mer östlig bana. Detta tror jag som sagt beror på vindar och inte just nån speciell duv-highway.
För övrigt är jag fortfarande nyfiken på vad Storåns dalgång från Rävlanda och söderut kan ge vid sträckspan i form av rovfåglar och annat... För DEN känns verkligen som en naturlig highway för allehanda sträckare.. kanske mest för rovisar, men alla fält där borta borde även kunna intressera en del duvor och kanske gäss? Den som bor lite närmre den lokalen får gärna undersöka saken :)
2007-10-04 00:59:58
|
|
|
|
|
|
Göran Karlsson
|
|
Så vitt jag vet finns det inget inom flyttfågelforskningen som pekar på att fåglarna skulle använda sig av "sträckleder" eller "highways" som det talas om i ovanstående tråd. Mina egna erfarenheter säger mig att fåglar sträcker på bred front oberoende av hur landförhållandena ser ut under dem med undantag av att de försöker hålla sig över land så länge de kan och fram för allt då termikflyttare. Endast mås och andfåglar följer i någon mån älvar och åar. Naturligtvis spelar också vindriktningen en roll så att vid t ex ostliga vindar koncentreras sträcket mer västerut. Varför Storåns dalgång skulle vara en naturlig highway för fåglar förstår jag inte.
2007-10-05 12:21:50
|
|
|
|
|
|
Magnus Unger
|
|
Kanske kan andra geografiska förutsättningar också spela in och därmed skapa tendenser till så kallade highways (koncentrationer). Något som jag funderat på är om t.ex rovfåglar i viss utsträckning undviker att flyga över göteborg av någon anledning, kanske kan det vara avsaknad av bra termikrutter (alltså strategiska punkter med termik på lagom avstånd från varandra) eller att dom ogillar att flyga över tät bebyggelse.
Fakta är i alla fall att koncentrationen av rovfåglar är betydligt högre öster om stan (bergum, mölnlycke) än inne över stan. Detta har blivit bekräftat ett antal gånger då Brudarebacken jämförts med dessa punkter öster om stan.
Någon som har en teori om detta?
2007-10-05 13:39:35
|
|
|
|
|
|
Göran Karlsson
|
|
Min teori är att eftersom rovfåglar huvudsakligen flyttar åt sydväst på bred front och föredrar att flytta över land där de kan få hälp av termik att stiga när de fallit i höjd så har de all anledning att hålla sig en bit från kusten. Det är först när de kommer längre sydväst ut som de koncentreras till kusten. som t. ex. över Halmstad där det enligt en annan sagesman på detta forum sträcker mycket vråk över staden. Dessa sträcker antagligen till stor del över till Danmark när avståndet inte är så stort.
En intressant undersökning vore ju att under några sträckdagar med ett visst mellamrum placera ut skådare i en linje från vårt västra rapportområdes gräns till den östra och jämföra sträcksiffor vid olika vindriktningar.
2007-10-05 15:38:13
|
|
|
|
|
|
Stina Thelander
|
|
Kanske utplacering redan i helgen, när det är Bird Watch day?
Dvs 6-7 oktober rapporterar vi på Svalan alla fåglar - både sträckande och andra. Brudarebacken och Mölnlycke ligger ju i Europa!
Kolla
http://www.sofnet.org/apps/nyheter/las_mer.asp?NewsID=2752
2007-10-05 18:17:34
|
|
|
|
|
|
Magnus Rahm
|
|
Tänkte att jag kunde göra ett litet tillägg angående vråkar sträckande över stan. Jag har vid några tillfällen det senaste sträckskådat från tomten på Kakelösagatan, Solängen i Mölndal. Tomten ligger lågt men med hyfsad sikt mot NO och O. Mot NV och V är sikten lite sämre, eftersom Fässbergsåsen (som är som en förlängning i SO på Änggårdsbergen) är i vägen ca 500 m bort. Tomten ligger 6-7 km rakt söderut från Götebrogs centrum.
Den 28/9 passerade 126 ormvråkar i stark ostvind, de flesta mot SO. Eftermiddagen den 2/10 passerade 194 ormvråkar i svag västvind, då lite mer rakt söderut.
Det anmärkningsvärda är att att säkert 90-95 % av dessa fåglar dök upp i NV, oftast lågt över Fässbergsåsen/Änggårdsbergen och tog sedan höjd när de kommit ut över Fässbergsdalen. (Endast enstaka ensamma fåglar har setts i O, trots att jag försökt ha koll även där.)
Dessa fåglar borde väl ha passerat rakt över centrala stan och sedan kommit i ett smalt stråk över Änggårdsbergens östra delar? Varför just där? Fungerar Änggårdsbergen som en "brygga" att ta sig över stan? Är dessa fåglar för långt från Brudarebacken för att upptäckas i större mängd? Tar "alla" dessa fåglar höjd över Fässbergsdalen eller går de fåglar som redan tagit höjd för högt för att jag ska kunna se dem från min låga position?
2007-10-07 13:18:05
|
|
|
|
|
|
Göran Karlsson
|
|
Fåglar som är beroende av uppvindar tar ofta hjälp av bergssidor för att få luft under vingarna och därför är det nog så som du antar att de fåglar du ser är de som tappat höjd och då tar hjälp av bergsryggens uppvindar för att stiga.
2007-10-07 19:37:48
|
|
|
|
|
|
|
|
|
