|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Listgränser
|
|
|
|
|
Niklas Aronsson
|
|
Måste få rett ut en fråga innan jag en dag sitter på bussen på väg 155 och ser en biätare över hästhagarna vid Bur.
Listreglerna säger ju att jag eller fågeln ska befinna sig inom gränserna för området i fråga, alltså Torslandaviken i det här fallet, men vad gäller för själva linjen, dvs vägen?
Inom de bollsporter jag kan komma på räknas ju linjen till själva banan/planen och med den tolkningen borde ju jag få räkna biätaren, men hur har ni som skrivit reglerna tänkt?
Här ett utdrag för vad som står om Torslandaviken: "Gäller för arter observerade inom eller från området som inramas enligt följande. NORR: Väg 155 från Syrhålamotet i öster till rondellen vid ICA Maxi i väster."
Nyckelordet är "inramas", räknas ramen till tavlan eller inte. Måste jag alltså hoppa av bussen och slänga mig i diket för att få in biätaren?
2007-05-14 21:55:50
|
|
|
|
|
|
Uno Unger
|
|
För det första:
Vad är det som säger att listreglerna skall vara desamma som används i tomtkryss-sammanhang? Grundprincipen för lokal-, församlings-, kommun-, landskaps- och Sverigelistor bör väl vara densamma som Club 300 använder för Sverige- och landskapskryss (regel 2:4) - alltså fågeln skall befinna sig inom uppsatta gränser.
För det andra:
Gränslinjen bör vara "knivskarp" men det bör räcka med att någon del av fågeln befinner sig på rätt sida gränsen. Om man använder en väg som gränslinje anser jag att mittlinjen i vägen utgör gränsen.
Om du skall räkna biätaren så är det nog säkrast att du ser den göra ett svep från Bur över mittlinjen av väg 155 oberoende om du sitter på bussen på väg till eller från Göteborg.
Som den uppmärksamme noterar tycker jag alltså att regeln för Torslandaviken borde anpassas efter Club 300:s listregler och det borde inte vara möjligt att kryssa en fågel flera kilometer från lokalen bara man själv befinner sig inom gränsen.
Lokallistorna tas ju från Svalan. Det innebär att om du står på Karholmsberget och ser en svart stork på Galterö i södra skärgården (fullt möjligt med god sikt och bra tubkikare nu för tiden), så måste du lägga in den på Torslandaviken för att få med arten på din Torslandavikslista. Jag anser att det är en faunaförfalskning att rapportera en fågel så fel.
2007-05-15 10:50:22
|
|
|
|
|
|
Pär Lydmark
|
|
Om man slår upp ordet fågelskådning i Svenska Akademiens ordlista finner man förklaringen "bollsport". Således gäller precis som i alla andra bollsporter att själva linjen räknas till planen. Regeln "hela bollen måste vara över hela linjen" kan alltså i Niklas fall formuleras "hela stollen måste vara över hela linjen". Enligt denna regeltolkning behöver du följdaktligen inte hoppa av bussen och slänga dig i diket, vilket är lite synd. Det hade annars varit en fröjd för ögat att se detta akrobatnummer. Och känner du ett extra sug från diket bör det alltså gå bra i vilket av dikena som helst - även det på utsidan vägen så länge som du håller åtminstone en tentakel in över någon liten centimeter av vägbanan. Och glöm för övrigt inte att larma biätaren ögonaböj så vi andra kan ansluta i diket.
2007-05-15 11:03:05
|
|
|
|
|
|
Pär Lydmark
|
|
Efter att ha författat mitt svar till Niklas ser jag nu att Uno passat på att svara under tiden. Det kanske är bra att vi tar upp det här till diskussion och enas om några regler. Här kommer lite kommentarer till Unos första synpunkt:
"Vad är det som säger att listreglerna skall vara desamma som används i tomtkryss-sammanhang?"
Det är det naturligtvis inget som säger mer än den sida med listregler som vi har här på Kustobsar. När vi upprättade listavdelningen minns jag att vi diskuterade detta en hel del, och ett tag var vi inne på att det vore bäst att gå efter lokalens absoluta gräns istället (precis som för landskapslistor etc.). När det gäller Torslandaviken kändes nog rentav detta som den bästa lösningen.
Problemet uppstod när vi började fundera över andra lokaler, framför allt Brudarebacken. Själva lokalen Brudarebacken är ju inte större än vad själva backen är, dvs ungefär det område som ramas in av skogskanten åt alla håll runt backen. Likväl rapporterar man förbisträckande arter från lokalen Brudarebacken även om fågeln inte passerat rakt över detta området. Säg t ex att en lärkfalk kommer sträckande en bit norr om backen, passerar mot SV rakt över Härlanda tjärn och fortsätter in över stan. Den fågeln har aldrig passerat över lokalen Brudarebacken, men jag tror ändå aldrig jag sett någon skådare rapportera en sådan obs från Härlanda tjärn om man sett fågeln från Brudarebacken. Om man skulle behöva dela upp sina sträcksiffror från Brudarebacken för att lägga in dem på andra lokaler som man bedömt dem sträcka över blir det ju snudd på omöjligt att rapportera därifrån.
Jag tror att det var denna problematik som i slutändan gjorde att vi valde att tillämpa tomtkryssreglerna på lokallistorna. Vi ville väl i princip att listorna skulle visa hur många arter man sett när man varit och skådat på en viss lokal, och då är det ju den tolkningen man får gå efter. Men jag håller med dig Uno om att det inte är bra eftersom listorna baseras på observationer i Svalan, och det är givetvis som du säger en faunaförfalskning att rapportera en stork över Galterö från Torslandaviken. Men var sätter man gränsen? När är det faunaförfalskning att rapportera en art från Brudarebacken? När den passerar 500 m bort? 1 km? 2 km? Ett alternativ är att inte basera listorna på obsar från Svalan utan ha separat inmatning på Kustobsar (precis som fallet är med Göteborgslistan t ex eftersom den inte går att generera i Svalan i nuläget). Då kan man rapportera sina obsar rätt till Svalan men ändå räkna arten enligt tomtkryssregler på sin lokallista. Nackdelen är att folk då kommer glömma att uppdatera sina listor i större utsträckning.
Det är som synes ingen lätt fråga det här och det är bara bra att det kommer upp till diskussion. Jag är inte entydigt för vare sig den ena eller andra modellen, utan är öppen för att ändra. Men då måste väl isåfall ändringen gälla alla lokaler, även t ex Brudarebacken. Eller ska man ha olika regler för förbisträckande fåglar och rastande fåglar?
Hur man än vänder och vrider på frågan blir det svårt tycker jag. Någon annan som har synpunkter på hur vi ska ha reglerna?
2007-05-15 11:31:37
|
|
|
|
|
|
Niklas Aronsson
|
|
Uno skriver: "Vad är det som säger att listreglerna skall vara desamma som används i tomtkryss-sammanhang? "
Svar: Jag försöker följa de regler som presenteras på Kustobsars sida, och försöker ingalunda bli något så lågt som en simpel faunaförfalskare.
Jag tycker att exemplet Brudarebacken egentligen är ett särfall, för Torslandavikens del kan jag faktiskt bara påminna mig om ett par arter som befunnit sig utanför gränserna, men som jag räknar till Torslandavikens lista och det är ett par alkor som plaskat precis utanför Risholmsudden. Alltså föreslår jag något av följande två förslag:
1. Ändra reglerna för Torslandaviken så att reglerna förljer C3:s praxis: alltså fågeln ska befinna sig inom den uppsatta gränsen, möjligen blir det lätt löjligt om gränsen följer land om man därför inte ska få räkna en tordmule två meter ut i vattnet. Blir inte det också snudd på faunaförfalskning om den diskvalificeras från T-landaviken?
2. Behåll dagens regler men låt oss knappa in arterna manuellt så slipper vi bli anklagelser om förfalskning.
Jag föredrar förslag 2 och att gränsen är knivskarp som Uno säger, dvs mittlinjen (mittbarriären på väg 155) gäller. Det innebär att tack vare att vi fick högertrafik samma år jag föddes, 1967, får jag i så fall tillgodoräkna mig sidensvans i Torslandaviken! :-)
2007-05-15 13:51:30
|
|
|
|
|
|
Uno Unger
|
|
Jag är medveten om att det är en svår eller nästan omöjlig problematik som tagits upp i denna tråd och som gång på gång ältas i kryssarsammanhang.
Jag är väl av den åsikten att rastande fåglar eller lågt flygande fåglar som utnyttjar ett områdes födoresurser (t.ex. svalor och seglare) skall vara inom gränserna för att få kryssas/rapporteras från lokalen.
När det gäller arter som sträcker eller lokalförflyttar sig över stora områden, t.ex. rovfåglar sedda från Brudarebacken eller havsfåglar sedda från Kråkudden tycker jag att det inte längre är lika viktigt att de passerar precis över obslokalens geografiska begränsning. I annat fall blir det ändå svårt att välja vilken av alla Svalanlokaler som passeras under fågelns passage. Jag tycker det är ok att stora fåglar som ses på långt håll från t.ex. Brudarebacken rapporteras från obslokalen med angivande av t.ex. sträckriktning. I kommentaren bör man dock för mer spektakulära arter gärna beskriva var fågeln passerat i förhållande till obslokalen.
För att förstå hur jag tänker så skulle jag ha rapporterat lärkfalken i Pärs exempel från Brudarebacken och i kommentaren skrivit t.ex. "Passerade mot SV över Härlanda tjärn." Om jag däremot från Brudarebackens topp ser en sothöna simma omkring i nämnda tjärn, så skulle jag rapportera den på lokal Härlanda tjärn.
Jag menar att om en fågel ses utnyttja en lokals naturresurser genom att häcka, rasta eller födosöka så bör man rapportera den från den lokal den utnyttjar.
På typiska sträcklokaler, där lokalens naturresurser inte utnyttjas av förbiflygande fåglar, är det inte lika viktigt om en passerande fågel är inom eller utom lokalens geografiska begränsning, vilket ändå i vissa fall är svårt att avgöra. I sistnämnda fall tycker jag att det är ok att rapportera fågeln från den lokal man obsar från.
2007-05-15 13:57:34
|
|
|
|
|
|
Markus Lagerqvist
|
|
Hej,
Håller med om ovanstående principer.
Det bästa vore om listorna låg med inmatning på Kustobsar, som Gbg-listan, och inte togs från Svalan, då slipper man att alla som rapporterat något kommer med, och man själv kommer inte med på listor man inte vill vara med på.
Kör samma regler som för Sverige-, Gbg-listan etc., för Torslandaviken och Hisingen, men gör undantag för Brudarebacken (sträcklokaler) enligt tomtkryssregler. Då blir alla listor optimala :D
2007-05-15 15:42:36
|
|
|
|
|
|
Pär Lydmark
|
|
Jag håller i stort sett med, men jag tycker inte man kan göra undantag för vissa lokaler. Ska man göra undantag får det gälla observationstyp istället. Alltså att rastande fåglar ska befinna sig inom området, men att sträckande fåglar går bra att lägga in även om de passerar en bit utanför lokalen. Annars tycker jag det blir mycket märkligt om man skulle få räkna en förbisträckande svart stork som passerar 1 km N om Brudarebacken på sin Brudarebackenlista, men inte får räkna en svart stork som passerar 1 km N om Torslandaviken och ses från t ex Karholmen på sin Torslandavikenlista. Alla lokaler kan ju vara mer eller mindre sträcklokaler ibland och därmed hamna i samma läge som Brudarebacken rapporteringsmässigt. Sammanfattningsvis innebär det väl mer eller mindre att man får räkna det som man i normala fall skulle rapporterat från lokalen, men inte sådant man bättre kan lägga in på en annan lokal.
När det sen gäller vilken del av vägen som ska gälla som gräns är jag inte säker på att jag tycker mitten på vägen är en bra gräns. (Jag kan förstå Unos resonemang om att mitten av vägen bör gälla om det är en gräns mellan två områden, t ex två kommuner eller liknande - men tycker det blir onödigt knöligt i det här fallet när vi bara ska sätta upp en yttre gräns för lokalen Torslandaviken, som bara är en godtyckligt uppsatt gräns av oss själva.) Är det inte i fallet med Torslandaviken bättre att hålla vägens södra kant som gräns, dvs att vägen inte räknas över huvud taget. Det känns ju inte som att vägen är en del av lokalen Torslandaviken om man tänker efter tycker jag. Bättre att specificera att det är fram till vägens början som gäller. Och när det gäller vatten utanför Torslandaviken får väl isåfall samma sak gälla som vid andra gränser, dvs arter som ses halvvägs ut till närmaste landmassa på andra sidan vattnet (alltså halvvägs till Arendalsudden, halvvägs ut till närmaste öar utanför Muddret osv) kan räknas.
2007-05-15 17:51:53
|
|
|
|
|
|
Kristoffer Nilsson
|
|
Kul att detta diskuteras igen. För egen del kan jag inte begripa hur man kan anse att fågelns position är helt avgörande (nästan in absurdum) när fågeln är stationär för att plötsligt svänga till nästan slentrianmässigt resonemang när det handlar om betraktarens obspunkt bara för att fågeln "sträcker".
I min värld är alltid fågelns position den avgörande och jag skulle inte i min vildaste fantasi kunna tänka mig att rapportera ex-vis tre grågäss som jag ser från Smitten över Hovås golfbana eller över Brännö som fåglar som sträcker över Smithska udden/Näsetudden. Självklart försöker jag sortera fåglarna så mycket som möjligt när jag ser dem på avstånd. Snacka om att man kan skapa "glädjesträcksiffror" annars och hur blir dessa jämförbara med antalsuppgifter som alltid utgår från fågelns position...?
OM man dock ska rapportera sträckande fåglar från sin egen obspunkt så bör man åtminstone kommentera fågelns position frekvent i inforutorna, precis som Uno föreslår, men hur gör man en sökning på det senare i databasen?
Begreppet med "lokalförflyttare", som nämns, tycker jag är intressant. Hur vet man att ex-vis att ejderflocken som flyger förbi utanför ex-vis Hönö i mars inte flyger ned och sneddar över Skåne och in i Östersjön, utan att det är just "lokalförflyttare" som bara flyttar sig mellan skären? Det är jag intresserad av att få ett svar på. Var drar man gränsen kring spekulerandet? Har man bedrivit någon form av radiosändareprojekt av sjöfåglar utmed Västkusten? All info i detta ämne tas tacksamt emot (min epost är kristoffer.nilsson5@comhem.se).
Sedan, när det gäller sträckande fåglar, tycker jag att det är oerhört viktigt att man verkligen räknar fåglarna efter bästa förmåga och att rrk verkligen granskar sträcksummor innan de publiceras (ja, det är ett sidospår). På senare år har jag sett flera antalsuppgifter som har publicerats i fågelrapporterna som jag ställer mig rejält tvivlande till. På samma sätt som man granskar rariteter bör rrk granska sträcksummor innan de publiceras för kvalitetssäkringens skull. Så ser åtminstone jag det.
Det enda undantag jag själv gör från denna "grundregel", dvs att utgå från fågelns position, är att jag anpassar mig till det historiska när det gäller Kråkudden och Hönö med respekt för de skådare som har slitit där i decennier för att ge oss en, med svenska mått mätt, strålande sträcklokal för havsfåglar. TACK, alla ni, som uppmärksammade oss andra i "begynnelsen" på 1960-talet (eller när det nu var)... GLORY GLORY MAN UNITED!! ;)
2007-05-15 23:20:31
|
|
|
|
|
|
Uno Unger
|
|
Mitt förslag om mittlinjen på väg 155 var bara ett förslag taget ur luften - jag kan lika gärna tänka mig vägkanten som Pär föreslår. När det gäller gränsen utanför en strand som ingår i en lokal är Pärs förslag ok - alltså mittlinjen mellan stranden och utanförliggande öar/land som ej ingår i lokalen.
Det jag har på min önskelista är att gränserna för de lokaler som det kryssas i skulle presenteras på kartor i Kustobsar. Då skulle man mer exakt kunna ange hur gränsen är tänkt att gå över t.ex. vattenytor.
När det gäller Kristoffers inlägg är det nog förhållandevis lätt för honom att avgränsa och enbart räkna de fåglar som passerar över Näsethalvön när han står på Smitten, men även där lär det lätt bli gränsdragningsproblem för sträckande fåglar och säkert avgöra om de sträcker ut över Smithska udden, Stegelholmen eller Saltsjönäs.
Men som sagt inte gör det så mycket om om en och annan duvflock som sträcker ut över Saltsjönäs eller Stegelholmen i stället bokförs på Smithska udden. Men skulle det sitta en kungsörn i en talltopp på Saltsjönäs tar jag för givet att även Kristoffer skulle rapportera den från Saltsjönäs.
Därmed sagt att jag tycker det är en viss skillnad på hur man registrerar förbisträckande fåglar vid en lokal jämfört med rastande fåglar. Antingen gör man som Kristoffer och försöker avgränsa sträcket i sidled eller så räknar man allt som man ser från en obspunkt som man gör på Brudarebacken eller Kråkudden. Bara man alltid gör på samma sätt så går det ju ändå att jämföra sträcksiffror mellan lokaler.
2007-05-16 07:14:55
|
|
|
|
|
|
Kristoffer Nilsson
|
|
Hej igen!
Min avsikt har alltid varit att kartlägga sträcket över Näsetudden. Om fåglarna väljer att flyga ut över Saltsjönäs eller Stegelholmsviken tycker jag är tämligen ointressant. Hur fåglarna väljer att använda Näsetudden som sträckled är det jag har försökt fokusera på genom åren.
Jag förstår inte alls hur det ska kunna bli jämförbart om man på en lokal väljer att räkna och rapportera allt man ser från obspunkten när man på en annan lokal väljer att dela upp allt man ser från obspunkten. Hur ska man kunna jämföra det?
Det jag minst av allt saknar förståelse för i denna diskussion är varför fågelns position plötsligt blir mindre "viktig" bara för att den flyger när samma fågels position blir snudd på absurt viktig när den har valt att landa. Det tycker inte jag känns helt konsekvent...
2007-05-16 08:34:28
|
|
|
|
|
|
Pär Lydmark
|
|
Jag tror att skillnaden i synsätt när det gäller det här med hur sträckande fåglar ska rapporteras beror på 1) typen av sträcklokal, och 2) vilken typ av skådare man är.
Om vi börjar med lokalen kan vi jämföra de två mest nämnda exemplen i den här tråden, Smithska udden och Brudarebacken. Smithska udden är en sydgående udde vilket gör att man får ett avsmalnande sträck som koncentreras mer och mer över udden för att slutligen sträcka ut över spetsen. Samma sak gäller för grannuddarna som t ex Saltsjönäs. Därmed är det ganska enkelt att - om man vill - fokusera på det sträck som endast går över Smitten, och lägga till vissa observationer av andra flockar/fåglar som går ut över andra uddar (som då kan rapporteras från den faktiska lokal de sträckt ut över).
Brudarebacken är en helt annan typ av lokal eftersom det inte är en udde utan en utsiktspunkt. Över denna typ av sträcklokaler kommer inget koncentrerat sträck av det slag som man får över en udde utan det går mer eller mindre utsmetat på bred front, och anledningen till att lokalen är bra är istället att man har bra utsikt (att jämföra med koncentrationsaspekten som gäller för en udde). Detta gör det svårare att begränsa hur mycket av sträcket som ska räknas med i sidled, eftersom det inte finns några naturliga uppdelningar i sträcket. Då blir det naturligt att man tar med allt man ser inom rimligt avstånd och rapporterar det från utsiktspunkten man observerat det ifrån. Detta medför att man t ex får ett bredare upptagningsområde ju större fågel det handlar om. Småfåglar som piplärkor m.m. går ju inte att säkert bestämma utom hörhåll, även om man kanske kan tuba in vissa flockar lite längre bort om man vill. Därmed sätter bestämningsavståndet en ganska snäv gräns. Större fåglar som rovfåglar går dock att bestämma och upptäcka på större avstånd och kan därför räknas in över en bredare sektor. Vetenskapligt eller ej, så här tror jag de flesta rapporterar när de skådat på Brudarebacken och därmed blir siffrorna, som Uno säger, ändå jämförbara. Däremot kan man inte jämföra siffror mellan Smitten och Brudarebacken eftersom det räknas olika, men eftersom lokaltyperna är så skilda blir det ändå lite som att jämföra äpplen och päron.
Sen tror jag som sagt också att det hänger ihop lite med vilken typ av skådare man är, eller snarare vad man har för syfte med sin skådning på den aktuella lokalen. Är man ute efter att vetenskapligt dokumentera sträcket över en viss lokal en längre tid (som i fallet Kristoffer och Smitten) faller det sig naturligt att hålla en väldigt strikt räkning och bara räkna det som går över den aktuella udden, om syftet är att dokumentera sträcket över just den udden. En annan skådare kan tycka att det är intressantare att dokumentera hur mycket sträckande fågel man kan se från en viss lokal oavsett avstånd, och väljer då att dokumentera allt oavsett var det sträcker.
Den tredje, och kanske vanligaste varianten, tror jag dock är en skådare som inte har något långsiktigt projekt gående vid den aktuella lokalen, utan bara är ute och skådar (vilket är fallet med mig själv t ex). Det jag vill ha med i min obsbok från en sådan dag är kort och gott alla fåglar jag själv sett från den lokal jag besökt, och har jag t ex stått på Smitten gör jag ingen skillnad på fåglar som sträcker ut över Saltsjönäs eller Smitten. Hade jag haft en fiskgjuse som sträckte ut över Saltsjönäs och ytterligare en över Smitten hade jag rapporterat det som 2 ex mot S från Smitten, och möjligen angett i kommentaren att en gick över Saltsjönäs (eftersom jag vet att Kristoffer hade varit intresserad av det, i annat fall hade jag kanske helt skippat det eftersom jag bara är intresserad av totalsumman jag själv sett från den aktuella punkten där jag stått).
Det är alltså en skillnad i vad man prioriterar beroende på vad man har för syfte med skådningen, och det är svårt att säga att det ena sättet skulle vara mer rätt än det andra tycker jag. Fågelrapportering är ändå till stor del resultatet av en hobby för de flesta, och därför är det nog svårt att få alla rapportörer så engegerade att de alltid rapporterar på bästa tänkbara vetenskapliga sätt. Sen ställer ju detta till det när man ska försöka sammanställa observationer från olika observatörer förstås, men det får man kanske ta när man arbetar med frivilligt inlagda observationer av personer som varit ute och skådat. Eftersom det finns en rad olika skådartyper lär det väl gissningsvis rapporteras på olika sätt även framöver antar jag.
2007-05-16 09:58:07
|
|
|
|
|
|
Kristoffer Nilsson
|
|
Ja, du har ju så klart väldigt rätt, Pär. Det är klart att vi aldrig kommer att kunna få en helt jämn linje med rapporter och det tycker jag också skulle förstöra charmen med fågelrapportering. Jag tycker dock att det aldrig är fel att diskutera dessa saker och jag ska välja ett konkret exempel eftersom jag anser att det är klar skillnd på obsar som hamnar i Svalan kontra fåglar som sedan publiceras i olika artiklar eller fågelrapporter etc. I de sistnämnda fallen tycker jag att författarna har en klart viktigare roll för att det som publiceras verkligen blir så korrekt som möjligt. Jag ger ett exempel nedan:
Den 21 mars 2004 rapporterades en röd glada av Magnus Unger som sydsträckande vid Brudarebacken. I kommentarsfältet skriver Magnus följande: "Upptäcktes på 13 km!! över Torslandaviken. Sågs sedan ta lite höjd för att flyga över älven och sneddade sedan snabbt mot Änggårdsbergen där den senare kretsade upp sig och tappades bort i molnen, fortsatte troligen mot S."
Jag skulle vilja påstå att Magnus rapport ovan är strålande och jag skulle nog rapporterat någorlunda likartat i Svalan. All information finns. I fågelrapporten från rrk Gbg 2004 finner man samma obs publicerasd som "1 ex. mot S Brudarebacken 21.3 (Magnus Unger)". Ingen mer information finns i fågelrapporten! Då undrar jag självklart om valet att publicera denna observation från Brudarebacken verkligen är det mest naturliga valet? Jag tycker inte det. Fågeln har ju inte ens varit särskilt nära Brudarebacken.
Jag vet att utrymmet i fågelrapporter liknande denna är klart begränsat, men utymmet blir inte större om man väljer lokaler som Torslandaviken eller Änggårdsbergen som Magnus ju nämner ovan istället för Brudarebacken och jag skulle nog påstå att observationen skulle ha blivit mer korrekt publicerad om någon av dessa lokaler valdes istället i fågelrapporten.
Detta är ingen kritik, varken mot Magnus eller rrk eller någon annan utan jag valde bara Magnus obs som ett exempel för att fortsätta denna trevliga diskussion. Det finns åtskilligt många fler exempel av liknande karaktär... Trevlig helg!
2007-05-17 10:03:28
|
|
|
|
|
|
Pär Lydmark
|
|
Visst har du rätt i ovanstående exempel Kristoffer. Den borde kanske publicerats med lokal SV Göteborg eller Torslandaviken-Änggårdsbergen eller något liknande.
Dessvärre händer det nog att vi missar enstaka liknande fall i sammanställningen pga att man kan råka glömma att överföra viss info som bara finns i kommentarsfältet till själva rapportverktyget (där fågelrapporten tillverkas i Svalan) eftersom denna info inte automatiskt kommer med. Sådana missar görs nog lyckligtvis bara på arter med relativt många fynd varje år (som t ex i det här fallet med röd glada), och då påverkar det ju i alla fall inte fyndbilden av arten i fråga vilket man kan glädja sig åt. Vi får dock försöka påminna oss själva om detta så att vi minimerar denna typ av missar framöver. (Jag vet att du inte menade det som någon kritik Kristoffer, men det är ändå viktigt för oss att bli påminda om sånt här.)
2007-05-21 13:04:00
|
|
|
|
|
|
Niklas Aronsson
|
|
Men alltså hur var det nu med mina sidensvansar, fick jag räkna dem? Nog med semantik, mer Hard Core!
2007-05-21 13:43:20
|
|
|
|
|
|
Pär Lydmark
|
|
Jag vet inte. Visst är det Hard Core?
2007-05-21 15:34:59
|
|
|
|
|
|
Johan Svedholm
|
|
Sidensvansar är väl så gott som alltid hardcore, dom har säkert en och annan hård kärna i magen efter upptåg och rumlande bland jästa bär... En brännande aktuell listfråga är däremot: hur ska man få in sydnäktergalen på Hisingslistan? Mitt förslag är att tillverka en sydnäktergalsåtel på Gullösidan av Nordre älv, förslagsvis en jättehög med larver.
2007-05-21 15:56:49
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
