|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Tidiga trädgårdssångare
|
|
|
|
|
Uno Unger
|
|
En koll på Svalan just nu visar på 13 tidiga fynd av denna tropikflyttare i Sverige redan, varav 4 enbart i Gbg-trakten, en dagligen sedan den 26/4. Vi har ju hyfsat varmt för tillfället så det är kanske inte så konstigt, men då skall man veta att det knappast finns några bekräftade aprilfynd från Göteborgsområdet tidigare och normalt kommer arten inte förrän minst en vecka in i maj.
För att undanröja alla tvivel om artbestämningen vill jag gärna be dem som får höra trädgårdssångare sjunga under närmaste veckan att verkligen försöka få syn på upphovet. Det är ju inte helt okänt att svarthättor, som sjunger oengagerat, kan vara förvillande lika trädgårdssångare i sången.
Jag kanske sticker ut hakan alldeles i onödan och måhända de hittills noterade trädgårdssångarna vederbörligen har kollats upp visuellt. Jag vill bara säga att om jag själv enbart fått höra trädgårdssångare under april och en vecka in i maj utan möjlighet att kolla upp bestämningen med mina egna ögon, så skulle jag nog inte godkänna obsen som eget fenologirekord. Min tidigaste obs hittills under 50 års skådande har gjorts 6/5.
2007-04-29 18:19:20
|
|
|
|
|
|
Kristoffer Nilsson
|
|
Häftigt med trädgårdssångare i april! Jag kan flika in att mitt "världsrekord" är en trädgårdssångare i Gbg den 2 maj 2001. Fenologirekordet i Skåne tror jag är den 30 april. Må väl!
2007-04-29 22:37:05
|
|
|
|
|
|
Hampus Lybeck
|
|
Jag har för mig att Daniel Gustafsson faktiskt såg en sjungande trädgårdssångare vid Angered C i lördags. Den är rimligtvis inte rapporterad än eftersom han bara har dator på jobbet.
2007-04-30 08:43:07
|
|
|
|
|
|
Lars Eric Rahm
|
|
Jag har full förståelse för att en trädgårdssångarrapport i april blir ifrågasatt och kan behöva en kommentar för att trovärdigheten skall styrkas. Själv tycker jag inte om att rapportera fåglar när jag inte är säker på arttillhörigheten och jag undviker normalt att använda tillägget osäker artbestämning, hellre avstår jag rapport. Om nedanstående styrker eller gör trovärdigheten mindre av gårdagens rapport är öppet för er bedömning och gärna för kommentarer!
Obsen vid Brukshundsklubben i Mölndal blev tyvärr bara en sångobs. Ungefär så här gick det till:
Jag stod på Brukshundsklubbens gräsmatta i SO-hörnet och lyssnade spänt efter gräshoppsångaren som sjöng sporadiskt en bit bort. Runt omkring mig sjöng en del andra fåglar. (bl a en svarthätta)
Plötsligt startar ett pladdrande i busken 15-20 meter bredvid mig. Redan under det första anslaget tänker jag trädgårdssångare och blir under den ganska långa sångstrofen – betydligt längre än normal svarthätta - spontant övertygad. Jag försöker genast spana av buskaget och går också runt där sången hade hörts. Ingen fågel kunde dock ses och ingen mer sång hörs under de 20-25 minuter jag är kvar på lokalen. Jag lyssnar också av inspelat läte av trädgårdssångare för att göra en jämförelse med det jag hört.
Rannsakan följer. Den slutar med att jag trots tidigt datum och kort obstid känner mig övertygad. Kanske var det två faktorer som fick det dithän.
1. Det lät verkligen inte som de långt mer än 100 svarthättestrofer som jag hört de senaste två veckorna. (säkert mer än 50 individer) Först en mängd svarthättor på Madeira under en semestervecka och sedan ett hyfsat antal under promenaderna i Balltorp senaste veckan. Inte vid något annat tillfälle under dessa veckor har jag tänkt annat än svarthätta.
2. En trädgårdssångare rapporterades dagen innan från våtmarken ett par hundra meter bort.
På tvivelsidan finns det faktum att jag varje sommar tvekar och ibland missbedömer svarthätte- trädgårdssångarsång. Och visst hade det känts bättre att få se fågeln eller åtminstone fått höra mer sång.
2007-04-30 09:49:02
|
|
|
|
|
|
Kristoffer Nilsson
|
|
Hej igen!
Jag håller inte riktigt med Lars Erics resonemang om att undvika att rapportera obestämda fåglar. Bl a i samband med sträckskådning tycker jag att obestämda fåglar som ex-vis islommar, alkor, labbar osv är av stort intresse. Obestämda korsnäbbar tycker jag också alltid är intressanta. Och att försöka skilja ut bergfinkar och bofinkar en bra sträckdag i september/oktober skulle inte jag ens orka försöka mig på. De rapporterar jag gladeligen som "obestämda finkar". Och en obestämd vit häger, obestämd skrikörn osv kanske också kan vara intressanta... Jag tycker att man helt enkelt bara får acceptera att långt ifrån allting går att artbestämma, men en fågelrapport kan ända vara klart motiverad.
Jag tillhör inte gruppen som är utrustad med BMS-larm, men jag bjuder gärna på information, om jag ser något, till skådare som är uttrustade med detta hjälpmedel och vidareförmedlar infon. När det gäller fenologiska avvikelser som ex-vis denna trädgårdssångare så har jag faktiskt lite svårt att förstå att man inte använder BMS i flera fall. En trädgårdssångare i april tycker jag personligen är mer intressant i ett ornitologiskt Sverigeperspektiv än nästan vilken svarthakad buskskvätta eller ägretthäger som helst. Hur förs resonemanget bland BMS-skådare när det gäller fenologirapporteringar? Trevlig helg!
2007-04-30 17:24:42
|
|
|
|
|
|
Daniel Gustafsson
|
|
Jo, jag hade en fullt synlig trädgårdssångare i Angered i lördags (ska precis sätta mig och rapportera in allt från helgen). Vad gäller den jag rapporterade från Medicinareberget i torsdags kan jag mycket väl gå med på att jag inte kan utesluta att det var en oengagerad svarthätta, eftersom jag inte såg den, och inte hade tid att stanna och leta. Har således lagt till "Osäker artbestämning" på den nu.
Jag tror att det är nyttigt att rapportera mer eller mindre osäkra arter också, framför allt eftersom det kan ge en annan skådare som kanske har mer tid eller - till skillnad från mig på Medicinareberget - har en kikare och kan kolla lite bättre. Det borde kanske i så fall anges i kommentaren att man uppmanar andra som har vägarna förbi att gå och lyssna (eller titta). I brist på bättre undanflykt rörande varför jag inte skrev något sådant själv i torsdags får jag väl dra till med att jag bara hadev begränsat med tid när jag rapporterade på jobbet, efetrsom jag måste avsluta en massa innan min tjänst tar slut (midnatt i natt). Det är i allmänhet en praktisk allround-undanflykt för saker man inte hinner med att göra (t.ex. äta, sova regelbundet, ringa vänner, o.s.v.).
2007-04-30 19:38:00
|
|
|
|
|
|
Lars Eric Rahm
|
|
Jag håller med dig Kristoffer. Vad du ger exempel på är vettig användning av ”obestämd xxxxx/yyyyy”. Det använder jag gärna, det är ju en säker bestämning av en artgrupp och speciellt vid sträckskådning blir det enda sättet att få en bild av vissa arters förekomst.
Det jag själv är sparsam med är rapportering när jag har med mig upplevelser som ”Det var nog en sån”, ”Jag tyckte att jag hörde en” = artbestämning osäker. Hade jag själv haft tvivel om trädgårdssångaren hade jag nog valt att inte rapportera, hellre än att välja en rapport trädgårdssångare (artbestämning osäker).
Naturligtvis skall BMS användas för fenologilarm. Jag försökte faktiskt få iväg ett larm på gräshoppsångaren i söndags morse. Tyvärr hade jag just då inte BMS-kontakt och då trädgårdssångaren sjungit upp var läget oförändrat. Senare, då larmning varit möjlig, hade jag lämnat lokalen och då blev det inte av.
2007-05-01 06:22:24
|
|
|
|
|
|
Uno Unger
|
|
Till mitt ovan sagda vill jag betona att även andra Sylvior än de hittills berörda i denna tråd kan låta trädgårdssångarlikt pladdrande. Det gäller både törnsångare och ärtsångare, som även de kan låta oengagerade så här i början av säsongen eller medan de rastar under sträcket. Ärtsångaren brukar ju avslöja sig med sitt typiska skallrande, men nu under flyttningen har jag hört (och sett!) några rastande fåglar som enbart pladdrar och det inte helt olikt trädgårdssångare.
2007-05-01 18:10:17
|
|
|
|
|
|
Johan Svedholm
|
|
Eftersom det sannolikt rör sig om fenologiska rekord för Göteborgs rapportområde, och eftersom det inte bara med göteborgska mått mätt utan även nationellt är extremt tidigt med trädgårdssångare i april, kommer rrk Gbg att kräva beskrivning på raritetsblankett för föreliggande aprilfynd av arten i rapportområdet.
Som tidigare nämnts i denna tråd finns arter (framför allt svarthätta, men även andra sylvior) som kan utgöra påtagliga förväxlingsrisker.
Det kan inte nog poängteras hur viktigt det är vid hörda observationer av extrema fenologifynd (eller sällsynta arter i övrigt, för den delen), att man i görligaste mån försöker få syn på fågeln (och, om möjligt, dokumenterar den med foto).
Visst är det möjligt med aprilfynd av trädgårdssångare i Göteborg, kanske i synnerhet i samband med varmare perioder som i år, men med vår nuvarande kunskap är det så pass anmärkningsvärt att fynden måste dokumenteras och granskas nogsamt för att kunna publiceras.
för Rrk Göteborg,
Johan Svedholm
2007-05-03 00:07:57
|
|
|
|
|
|
Benny Ahlnér
|
|
Hej. Rrk Göteborg gör helt rätt enligt mig när man kräver rapport på dessa tidiga fynd oavsett vilken art det är. I Halland har vi också börjat göra det på extremdatumen. Jag blev påvisad ett intressant inlägg från Simrishamns microbirdingsida angående tidiga vårfynd. Jag tyckte att det var ett bra inlägg och har visat och förklarat det för flera i vår kommun (Halmstad) och skall även använda mig av det tänket när extremfynd dyker upp när jag jobbar i rrk.
I detta fallet en Gulärla............Där står det!
Jag längtar fortfarande efter den första extremobs som följs av ett utförligt inlägg i tjafset och en fyllig kommentar på Svalan. Detta för att det skulle visa att observatören verkligen har klart för sig exakt HUR otroligt extremt fyndet är. Och det skulle ge fyndet ökad trovärdighet. Det var samma sak med bruna kärrhöken i början av februari. Den bara smögs in i artlistan utan kommentar och någon upptäckte detta och trodde det var en felinmatning. Förra året var det ett fenologirekord av rödstjärt och nu denna gulärla. Eller är det så att dessa fynd är slentrianbestämningar av typen "tja, det var ju rätt så tidigt men de är nog på gång nu..."? I maj bestämmer man ju dessa fåglar på en ytterst hastig obs eller t.o.m. ett lockläte, men det FÅR MAN INTE göra i mars! Det finns liknande exempel från andra kommuner. Ett marsfynd av gulärla är, som Mattias påpekar, lika faunistiskt intressant som en ismås. Och definitivt jämförbart med en natthäger. Jag säger inte att det inte var en gulärla, men nästa gång ett liknande fynd görs vill jag se en rubrik i tjafset i stil med GULÄRLA I MARS!!!!!!! skriven av observatören samma dag som fyndet görs.
2007-05-03 15:59:00
|
|
|
|
|
|
Kristoffer Nilsson
|
|
Jättebra, rrk. Jag tycker att man bör ha som generell policy att man har dokumentkrav på alla framtida fenologirekord, oavsett art, både vår och höst. Om inte annat för att de bör arkiveras på ett korrekt sätt för framtiden. Må väl!
2007-05-03 22:15:43
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
