|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Mindre skrikörn...
|
|
|
|
|
Christer Fält
|
|
Hallå!
Mindre skrikörn har inte noterats men för den
”rovfågelvetgirige” har jag undersökt fem slumpvisa arter som har ansetts sträcka förbi Gbgområdet under hösten. Reservation mot att jag missat någon eller några ex som rapporterats på Svalan. Endast sträckande fåglar ingår i totalsumman.
-Bivråk
Från den 10/8 till den 16/9 har det noterats 87 ex.
-Lärkfalk
Från den 10/8 till den 10/9 har det noterats 16 ex!!
-Blå kärrhök
Från den 8/8 har det ännu så länge noterats hela 25 ex!! Bland annat sågs den 10/9 vid Hassledalsbergen, Askim hela 6 ex!!
-Fiskgjuse
Från den 20/8 har det ännu så länge noterats 19 ex.
-Tornfalk
Från den 20/8 har det ännu så länge noterats 117 ex!!!
/Christer
2005-09-22 18:12:38
|
|
|
|
|
|
Kristoffer Nilsson
|
|
Hej,
Kul läsning. Nyss hemkommen från en härlig vistelse i Falsterbo under veckan kan jag bara nämna att tornfalkarna även där uppträder i stora antal i år. Även lärkfalken visar fina antal i Falsterbo, men det kanske är lite tidigt att tala om blåhökarna ännu...
En fråga som jag undrar över är hur långt man ser från Brudarebacken åt olika riktningar. Kan du, Christer, eller någon annan beskriva hur brett sträcket går över Backen? Det hade varit kul att veta. Kan man se någon tendens till sträckled över Gbg från Backen eller är det mest utspridda fåglar/flockar som observeras? Må väl!
2005-09-25 21:16:28
|
|
|
|
|
|
Christer Fält
|
|
Hallå Kristoffer!
Låter gott!! Gärna lite sträcksiffror under denna tråd!! Nu till dina frågor.
Hur långt ser man?
N - minst 10 km.
S - minst 3 km.
O - minst 3 km.
V - minst 10 km.
Hur går sträcket?
När det gäller rovfåglar så förefaller till exempel falkar använda "backen" som riktmärke, ofta passerar de inom handkikaravstånd.
Bi- och ormvråk passerar däremot "bredare", Göta älv och strax O och V därom är en sträckled, detsamma gäller för Getryggen strax NO om "backen". Vinden avgör som alltid, dagar med sydlig vind som sakta vrider över till OSO koncentrerar sträcket mer eller mindre rakt över "backen".
Nu till kärrhökarna, de sträcker ofta V om "backen", Göta älv är nog viktig i sammanhanget, duv- och sparvhök (den första är alltid sällsynt sträckare), den senare sträcker nästan alltid inom hyggligt kikaravstånd.
För egen del när jag räknar rovfåglar vid "backen", föreställer jag mig en linje i ostvästlig riktning (linjen avser så långt jag kan se med tuben), rovfåglar som passerar den linjen och bedöms som sträcka räknas in i statistiken. Jag kan inte avgöra om en blå kärrhök tar fikapaus vid Kungsladugård : )
Behöver man alltid tubkikare vid sträckräkning på "backen? Ett delsvar på den frågan ges när en "pulsrova" dyker upp, vore förödande för min magmun om inte tuben var med: ) andra skäl är att jag vill köns- och åldersbestämma, samt därtill ha möjligheten att "tuba in" en rovfågel av estetiska skäl.
Avslutningsvis, en glimt har jag nog presenterat ovan, när det gäller tättingsträcket vid "backen" så är det en helt annan historia.
/Christer
2005-09-26 11:24:05
|
|
|
|
|
|
David Lundgren
|
|
Intressant läsning! Brukar de svarta storkarna föresten passera öster eller väster om backen? :)
2005-09-26 12:47:38
|
|
|
|
|
|
Magnus Unger
|
|
Angående frågan hur långt man ser är den nästan lite i klass med den fråga man ofta hör från icke skådare ;)
"Hur långt kan man se med den kikaren?" "Jadu, man kan se månen till exempel." "Oj", får man då till svar :)
Nej för att vara lite allvarlig. Jag tubade en gång in en Röd glada som, när jag upptäckte den, var på drygt 10 km nånstans över Arendal/Biskopsgården, den fortsatte sedan mot SO över Ängårdsbergen/Guldheden på ca 5 km. Men då var det väldigt bra sikt. Ofta ser man inte sträcket som går över Änggårdsbergen på grund av värmedaller och svagt dis.
Under de dagar jag stått på Backen har jag kunnat urskilja minst 2 passager för t.ex. vråkar. Den ena passagen går nånstans över Biskopsgården eller Slätta damm lite beroende på vindarna och dessa passerar rakt över stan och kretsar sedan upp sig över Guldheden och Änggårdsbergen. Passage nummer 2 går nånstans över Bergsjön/Kortedala eller öster om beroende på vindarna och dessa flyger sedan mot SO och med lite tur på hyfsat håll över Getryggen men ofta långt öster om backen.
Igår söndag hade vi samtidigt minst 24 vråkar uppdelade i en 8-skruv och en skruv med 16. 8-skruven hittades över Bergsjön och flög mot SO över Getryggen. 16-skruven som först var 14 och på slutet delades upp i 2 st 8-skruvar upptäcktes i riktning mot Blå staden men troligen låg de över Kviberg eller strax väster därom och dessa kom nästan rakt över backen eller strax norr om och flög också mot SO. Vi hade även enstaka som kretsade upp sig över Slätta dammsområdet och fortsatte mot S ner mot Guldheden.
Passage 1 samlar nog upp sig över Hisingen och använder höjdpartierna Biskopsgården/Slätta Damm innan de tar det stora steget över stan. Den andra passagen följer rimligen de höga bergen längs Göta älv från Gårdsten ner över Hammarkullen och Bergsjön för att sedan ta sikte på höjdpartierna i Knipeflågsbergen.
Enligt min erfarenhet följer även många sparvhökar och kärrhökar dessa passager medans falkarna mer kommer på bred front på alla olika avstånd. Duvhökar och fiskgjusar är mestadels lokala fåglar vilket försvårar bedömningen om hur dessa rör sig.
Vart dessa passager tar vägen efter backen är en bra fråga kanske sammanstrålar de vid Hasseldalsbergen vid vissa vindförutsättningar? Åtminstone passage 1, som man ofta ser mycket dåligt från Backen, passerar med stor säkerhet förbi där.
2005-09-26 19:16:27
|
|
|
|
|
|
Christer Fält
|
|
Afton!
Fin sammanställning Magnus!
När det gäller falkarna så gäller det som Magnus skriver, likafullt är min erfarenhet att de ofta girar mot backen och faller genast i sträckhöjd, ofta försvinner de i det ”visuella bråte” som stadsarkitekturen utgör. Jag inbillar mig till exempel att ett hyfsat antal stenfalkar går förlorade på så vis, de smiter förbi oupptäckta med andra ord.
Det ovan sagda - inbillar jag mig - gäller för sparvhök. Nu till "storsystern", om minnet inte sviker så har jag blott sett en sträckande juvenil duvhökshona i höst. Som sagt, duvhök är en mycket sällsynt sträckare på ”backen”, de flesta obsar gäller som Magnus skriver lokala fåglar.
Vidare vill jag uppmärksamma för den intresserade att rovfåglar som till exempel bivråk är inte ”snobbig” som ormvråken vid valet av sträckväder, en bivråk skall flytta till Afrika och har inte tid att ”vänta in” goda väderförutsättningar, ormvråken som inte skall så långt kan däremot invänta gynsamma termikdagar, eller god vindriktning. Denna premiss kan många gånger avgöra valet av sträckled, därtill söker sig gärna ungfåglar mot kusten, strandlinjen fungerar då som riktmärke.
Det är intressant att klura ut sträckleder för rovfåglar i Gbgområdet, "backen" är i mina ögon en god "läktarplats" för den sysslan.
Avslutningsvis så förefaller Hassledalsbergen, Askim en mycket spännande lokal, en hel del rovfåglar från Magnus "passage 1" sträcker nog förbi där, vi på "backen" ser nog aldrig dessa fåglar.
/Christer
2005-09-26 23:45:13
|
|
|
|
|
|
Kristoffer Nilsson
|
|
Tack för goda svar. Jag har rovfågelsskådat alldeles för lite vid Smitten för att ha någon uppfattning om sträckrörelserna där. Däremot har jag skådat en del vid Lunnagården tidigare och det är helt klart att medelstora rovfåglar använder termiken som bildas över fälten där. Ibland kunde man ha hyfsat stora flockar (med Gbg-mått). Hassledalsbergen verkar klart intressant. Jag håller med.
Några gamla siffror från Smitten kan jag bjuda på, men om det avser fåglar som setts över udden eller om det är intubade fåglar över Askim förtäljer ikke historien. Trevlig helg! Vilka rekorduppgifter finns från Brudarebacken avseende nedanstående arter?
? oktober 1976: Sparvhök, 76 ex.
20 september 1976: Sparvhök, 46 ex.
19 september 1976: 254 "vråkar".
Finns det högre uppgifter från Smitten? Ja, kanske... Det är tyvärr inte helt lätt att få fram historiska data från lokalen varken för rovfåglar eller andra arter.
2005-09-30 19:11:16
|
|
|
|
|
|
L. Stefan Andersson
|
|
Gokväll!
Jag har sedan mitten av augusti tillbringat antingen lördag eller söndag på höjderna dryga kilometern söder om Oxsjön som vi nu kallar Hassledalsbergen.
Från Brottkärrsbergen har jag tidigare höstar noterat att det skruvat mycket vråk åt det hållet och i tuben sett att berget går i dagen utan mycken vegetation. I somras rekade jag området och fann en väg upp. En grusväg som tyvärr är avspärrad pga att en obevakad radarstation ligger på toppen. Men som obotlig cyklist stretar jag backen upp som med ryggan på är synnerligen konditionskrävande.
Lokalen verkar dock uppfylla min förväntan som god sträcklokal framför allt för rovfågel!
Då jag ännu ej har någon klar helhetsbild av sträcklederna kan jag ändå av mina obstillfällen flika in med hur rovfåglarna rört sig hittills. Magnus teori om passage 1 verkar stämma bra.
Lördag 10 september passerade bl.a 170 ormvråkar. De flesta kom "neddimpande" från hög höjd från den riktning som Magnus anger - alltså SV Hisingen för att åter ta höjd på termiken över Hassledalsbergen. En del vråkar går dock längre åt öster över Ängårdsbergen och passerar mot söder bortåt Hills golbana vidare Kållered. Både hökar och kärrhökar tycks följa dessa leder. Falkarna kommer också här på mer bred front.
Då man är "löneslav" på vardagar och bara kan skåda helger så blir man lite frustrerad när man ser dagens (30/9) siffror från främst Brudarebacken. Vad passerade då Hassledalsbergen?
2005-09-30 21:04:48
|
|
|
|
|
|
Magnus Unger
|
|
Det är inte säkert du missade små mycket på Hassledalsbergen även om det hade varit kul att få det bekräftat. Min teori är att Passage 1 blivit förskjuten något österut idag i den svaga SV vinden och därmed setts från Backen.
Något som kanske kan stödja detta är att Backen mycket sällan har högre siffror än Bredfjället.
Har nån som stod på Backen idag nån teori vad som kan ha bidragit till den bra dagen? Hur verkade vråkarna komma?
2005-09-30 22:34:14
|
|
|
|
|
|
Christer Fält
|
|
Afton!
Troligen var dagens ormvråksträck den näst högsta noteringen - vad jag känner till - vid Brudarebacken. Den 20/9 2003 räknade Uno Unger, Stefan Svanberg med flera rovfågelsträcket från ”backen”, ett slumpmässigt urval vad de såg:
-Ormvråk 211 ex (troligen rekord!)
-Blå kärrhök 4 ex
-Fjällvråk 3 ex
-Sparvhök 39 ex (troligen rekord för lokalen, besvarar därmed Kristoffers undran)
-Lärkfalk 3 ex
-Tornfalk 16 ex
Vilka väderförhållanden som rådde den aktuella dagen kan sannolikt Uno eller Stefan presentera.
Nu till Magnus frågor. Det var sannerligen ett intensivt ormvråksträck idag, vindriktningen avgjorde som alltid, blott småflockar eller ensamma individer passerade i väster, det var innan lunch.
Strax efter den aktuella tidpunkten ovan upptäckte undertecknad plötsligt ”en skur” av ormvråk strax NNO om Getryggen, ”skuren” innehöll 55 ex. Mönstret upprepade sig åter när flocken passerat med ytterligare en ”skur” om 36 ex och så vidare, alla ”skurar” som dök upp var plötsligt bara där, tog höjd skruvade en stund strax NNO om Getryggen och toksträckte sedan mot SSO. Efter lunch vågar jag nog hävda att inte en "vråkfjäder" passerade på västsidan om backen.
/Christer
2005-09-30 23:50:37
|
|
|
|
|
|
Håkan Thorstensson
|
|
Go'natt eller vad man nu säger denna sena timme,
får väl i sammanhanget nämna goda siffror från i tisdags under tomtskådning i Olofstorp 11.40-15.40:
Ormvråk 215 sydsträckande plus minst 3 lokala
Fjällvråk 4
Sparvhök 14
Blå kärrhök 1
Stenfalk 1
Hoppas på goda rovsiffror lördag-söndag, även om det förmodligen rörde sig mycket under fredagen, mer än vad som rapporterats på Svalan för det känns i underkant totalt sett (avseende Göteborg).
Håkan
2005-10-08 01:34:47
|
|
|
|
|
|
Magnus Unger
|
|
Intressanta siffror Håkan, hur kom rovorna där över Olofstorp?
Kom alla i samma stråk, isåfall var upptäckte du dem och i vilken riktning flög dom, SV eller SO eller kanske S?
Jämförde dina siffror med Bredfjället och dom var ju helt klart i samma klass, vilket vi sällan kommer upp i här i Göteborg. Hade varit intressant om man kunde kartlägga sträcket ytterligare.
2005-10-09 21:14:10
|
|
|
|
|
|
Håkan Thorstensson
|
|
Sträckriktningen för vråkarna låg väl snarare på SSV än S. Merparten upptäcktes i riktning Bergums kyrka, som blir NO eller NNO om min placering. En mindre del gick mer östligt men i samma sträckriktning, ett något större antal hade ett västligare stråk, även dessa följde SSV-kurs (naturligtvis lite svårt att bedöma från sidan). Jag funderade lite över varför de gick så enhetligt, och det är väl inte otänkbart att de faktiskt tar sikte på Brudarebacken eller i alla fall någon annan hög punkt (med Brudarebacken som riktmärke borde kursen vara mer sydvästlig) .
Även flertalet sparvhökar tog samma riktning, faktum är förresten att hälften av sparvhökarna ingick i vråkskruvar.
Det blir mer rovfågelspan här, saknar exvis ännu kungsörn på tomtlistan...
Håkan
2005-10-09 22:29:54
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
