|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Stackars fåglar!
|
|
|
|
|
Anders Wirdheim
|
|
Jag måste säga att jag blir smått upprörd var gång det dyker upp nya bilder på mindre flugsnapparen vid Tölö eller citronärlan som gästade Ölmevalla. Anledningen är att en bekant var och tittade och lyssnade på dessa båda fåglar för en tid sedan. Men han hörde två citronärlor och två mindre flugsnappare! Det fanns dock bara en fågel på båda platserna. Det andra lätet kom från mobiltelefoner vars ägare satt med kameran i högsta hugg. De spelade alltså upp sång för att locka fram fågeln. Det var dessutom inga nybörjare i fotobranschen utan mycket välkända fågelfotografer från västkusten. Nu verkar citronärlan ha dragit vidare. Den fick kanske nog av rivaler. Och om alla bilder på den mindre flugsnapparen tagits med hjälp av uppspelad sång, måste den stackaren vara något av ett nervvrak vid det här laget. Visst är det väldigt trevligt med bra bilder, men det finns gränser för hur bilderna kommer till.
2011-06-20 21:35:10
|
|
|
|
|
|
Kerstin Martinsson
|
|
Det går att komma nära fåglar utan att man spelar deras lockläte. Vi har inhandlat var sitt kamouflagenät och med lite tålamod kommer ibland fåglarna alldeles tätt inpå oss när vi sitter i skydd. Det kan betyda flera timmars väntan. När vi den 12/6 besökte Tölö-lokalen använde vi den stora granen som kamouflage. Inne i dess grenverk kunde vi ta bilder på den mindre flugsnapparen utan att störa när den sjöng från sin favoritgren. Fågeln spelade oavbrutet under hela besöket utan att någon manipulerade med ljud. Det som känns mest synd om den mindre flugsnapparen är att den för tredje året i rad inte fick tag i någon hona. Det är underligt att den inte ger upp utan återkommer till lokalen år efter år. Hade alla besökande fågelskådare och fotografer stört den borde den väl kanske också undvika platsen?
2011-06-21 23:14:03
|
|
|
|
|
|
Anders Wirdheim
|
|
Jag är övertygad om att de flesta fotografer säkert visat lika stor hänsyn som ni, Kerstin, men det finns tyvärr många som inte gjort det. Det är ett oskick, och ett tecken på bristande respekt för såväl fåglar som för andra skådare, att använda uppspelad sång för att locka en fågel inom fotoavstånd.
2011-06-22 09:00:02
|
|
|
|
|
|
Morgan Johansson
|
|
Jag håller med dig Anders. Var själv vid Tölö för ett par veckor sedan och pratade med två killar som stod där och körde playback. Detta är ett ofog som seriösa skådare inte bör syssla med bara för att få en bra bild. Undantag kan finnas. Men i det stora hela så bör man undvika alla former av störningar vid känsliga lokaler där fåglarna kan tänkas häcka. Detsamma gäller detta med att medvetet stöta fåglar under vintertid för att få sitt januarikryss. Och nu är det fjällugglor det gäller. På Club300:s hemsida kan man läsa följande: Ni som under sommaren närmar er en häckande fjälluggla i svenska fjällen - respektera tillfälliga naturreservat med beträdnadsförbud! Om sådant inte finns gäller Artskyddsförordningens bestämmelser - håll ett avstånd på minst 500 meter från häckande fjällugglor!
I den händelse att Club300 får vetskap om att en medlem, eller annan person, brutit mot detta kommer vi att lägga energi på att hjälpa polis och tillsynspersonal att beivra dessa brott...
2011-06-22 13:36:00
|
|
|
|
|
|
Björn Dellming
|
|
Jag kan bara hålla med Widde. Jag tycker det är en grymt tråkig utveckling av fågelfotograferandet och det kan knappast kallas fotokonst längre. Vilken tvååring som helst kan ta en bra bild på en fågel som sitter still på en pinne på tre meters håll. Bara att sikta och trycka av. Hela utmaningen och charmen med det hela försvinner dock om man fuskar med mp3 och jag tycker själv att sådana bilder är rätt tråkiga. Det syns lång väg på en bild om det är en lugn avspänd fågel eller en som är uppretad av playback som sitter och fladdar med vingarna eller vrider huvudet i konstiga vinklar för att leta efter rivalen/ljudkällan.
Men världen är aldrig svartvit. Självklart har jag också testat att spela upp läten vid olika tillfällen. Numera irriterar jag mig dock mest på det hela av samma anledning som Widde. Det är tråkigt och förstör mer än det tillför. De gånger jag har gjort det de senaste åren har det sällan varit mer än någon enstaka strof och oftast bara lockläte, ibland för att säkra en artbestämning (se om fågeln reagerar/svarar) och ibland för att eventuellt se om den kan komma ut ur nån tät buske och visa sig bättre. DÄR har man sin chans som fotograf att knäppa av en bild eller två, men väldigt många nöjer sig inte med detta utan låter mp3-spelaren mala på repeat i timmar... Blir lite som en drogmissbrukare som vägrar inse att de är beroende??? Samvetet får sätta gränser för var och en som håller på med detta men jag har som regel för mig själv att aldrig spela upp SÅNG i revir där jag vet att häckning kan ske. Det må så vara att citronärla inte är en svensk häckfågel eller att lundsångare och mindre flug inte ska finnas på västkusten, men när de faktiskt hävdar revir så tycker jag man ska låta dem få göra det ifred i så stor utsträckning som möjligt! Jag testade att locka några gånger på citronärlan men det verkade inte ha nån effekt, så jag la ner playback rätt snabbt. Dessutom får man visa hänsyn till andra besökare som ville spela in fågeln när jag var där. Slutligen gick det alldeles utmärkt att sitta still i 45 minuter och låta ärlan vänja sig vid min närvaro. Den kom ibland nära och fint utan playback.
Fick dock nyligen höra av en annan fotokompis, som var nere och tittade på citronärlan några dagar senare, att det hade körts playback med sång konstant under några timmar. Dagen efter var den väck :(
När det gäller mindre flugen i Tölö har jag hört att den ska vara i princip tam?? Den verkar snarare nyfiken på besökarna och alla klickande grejer?? Totalt meningslöst att spela mp3 där alltså!!! Jag har själv aldrig varit där och sett hur den beter sig, men mina eventuella bilder på den skulle knappast tillföra något som ännu inte är dokumenterat, så jag tror jag skiter i den igen, för tredje året i rad.
Svårt moraliskt dilemma för många skådare/fotografer kanske, men någonstans måste man fråga sig själv vad det man håller på med tjänar för syfte. Blir världen en bättre plats att leva på om jag, liksom 200 andra fotografer, åker 85 mil till en träsksångare i jämtland och spelar sönder den med mp3 för att få den att visa sig snyggt framför kameran? Mår man själv bra av att vara en "tävlande med 5 stjärnor i svalan" (och 5000 i bensinräkning) eller trivs man med att vara åskådare? Det får var och en avgöra, men jag trivs inte med den tävlingshetsen på fågelns och miljöns bekostnad. Jag har lämnat Club300, åker så gott som aldrig till Öland och jag tycker fortfarande blåmes är en snyggare fågel än stäppsångare.
2011-06-22 13:39:32
|
|
|
|
|
|
Markus Lagerqvist
|
|
Hej,
David Sibely har ställt upp info och etiska regler kring användandet - eller inte - av playback, som publicerats på Club300:s webbplats.
Sibleys huvudslutsats är att man inte bör spela ett läte under lång tid och på hög volym. Förutom att det inte är det mest effektiva sättet att använda playback, är det också den typ an användning som skulle kunna vara skadlig för fåglarna.
Hade varit fint om alla kunde ta till sig dessa och tänka på när man skådar eller fotar i fält!
Läs på:
http://www.club300.se/News/Default.aspx?nID=2080
2011-06-22 15:50:51
|
|
|
|
|
|
Björn Dellming
|
|
Kan ju också vara värt att fundera på om "ändamålet helgar medlen" i olika sammanhang..?
Vid Getterön har jag ofta hört sångarläten spelas i samband med ringmärkning, från en högtalare placerad vid nät nere vid stora gömslet. Även den har rullat på i flera timmar och givetvis hänger det fullt med fågel i näten. Är detta okej?
2011-06-22 16:22:37
|
|
|
|
|
|
Daniel Gustafsson
|
|
Det skulle bero på när denna ringmärkning pågår. Under häckningstid: nej. Under sträcktid: ja.
Medan det med viss fog kan påstås att vi för Europeiska fåglar redan känner till mycket vad gäller sträckvägar, övervintringsområden, utbredningar och liknande, gäller detta inte för stora delar av resten av världen. Om bandspelaren inte är på katastrofalt högt (i vilket fall det är oklart om den inte snarare skrämmer bort fåglar) kan man anta att den bara drar till sig fåglar som även i annat fall skulle rasta i eller flyga förbi det aktuella området. På detta sätt kan data samlas in gällande viktiga rastlokaler för flyttande fåglar på ett sätt som annars skulle vara i stort sett omöjligt. Visst går det att gå ut och titta i vassen på avstånd, men hur avgör du mer objektivt hur pass stor del av världspopulationen av Acrocephalus-art 1 som utnyttjar ett visst vassbälte bara genom att stirra in i vassen och försöka hitta fåglar?
Jag var med om att fånga fåglar i Japan under en sträckperiod, och de använde bandspelare hela tiden på vissa ställen, för att locka till sig sträckande fåglar. Vid Fukushimagata satt det bandspelare bara vid vissa nätområden för att testa hur stor effekt bandspelare egentligen har. Jag har inte bemödat mig med att leta upp någon eventuell rapport (vilken skulle varit på Japanska), men rent empiriskt fick vi mycket mer fågel/nätmeter i de näten än i de när som saknade bandspelare. Således fick de en bättre uppskattning av hur mycket fågel som egentligen fanns i området av att använda en bandspelare än att inte göra det (återfångst var svår att uppskatta, eftersom fåglar fångade samma dag släpptes vid nätet, men vad jag minns var den ganska liten).
Det var likaledes ovärderligt när det gällde kringstrykande och morgonsträckande fåglar, som man annars skulle behöva arta i flykten, antingen på hög höjd eller med stor risk för dubelräkning. Ur ett ringmärkningsperspektiv är bandspelande ovärderligt om det görs med måtta och ansvar. Resultatet av det är -- anser jag, men saknar egentliga data -- ett mer rättvisande resultat vad gäller rastplatser, rastlängd, populationsstorlek, häckningsframgång, flyttvägar, artsammansättningar, och alla andra vanliga utkomster av ringmärkning. Det kanske inte allid känns befogat i Europa att ringmärka för att reda ut flyttvägar och liknande, men ringmärkning är ovärderlig och svåröverträffad när det gäller populationsövervakning.
2011-06-22 18:15:42
|
|
|
|
|
|
Per Gajemo
|
|
Allt verkar gå till överdrift numera, måttot ju större desto bättre verkar råda hos många idag. Håller helt med Björn Dellming, alltför närgångna bilder blir mycket snabbt tråkiga. Dessa bilder berättar inget, att tillföra bilden en god komposition och en berättande omgivning tillför betraktaren så mycket mera!
Det kan inte bli mer egoistiskt eller hänsynslöst mot det tilltänkta motivet än att fuska med inspelad sång eller lockläten. Detta borde helt förbjudas enligt mig!
Var i ligger sporten eller utmaningen i att fuska sig fram till en fågel? Vad blir nästa steg i utvecklingen?
2011-06-22 20:46:53
|
|
|
|
|
|
Kåre Ström
|
|
Det finns säkert flera skäl att vara försiktig med att utsätta en viss fågel för upprepad eller långvarig användning av uppspelad sång, för att t.ex. kunna ta ett bra foto. Flera välgrundade skäl har nämnts, men jag skulle vilja tillägga att vi som bedriver vissa studier av fåglar, bl.a. forskningsstudier, använder i bland uppspelad sång i vetenskapligt syfte för att t.ex. ringmärka en fågel, studera ruggningsförlopp, utfärgning, göra DNA-analys etc (efter prövning och med särskilt tillstånd). Vid rosenfinkstudier på vissa ställen vid Göta älv har jag vid flera tillfällen under senare år kunnat konstatera att någon eller några måste ha använt bandspelare för att locka fram en rosenfink, vilket kan omöjliggöra en studie, särskilt om arten numera är relativt fåtalig på Västkusten.
2011-06-22 23:45:19
|
|
|
|
|
|
Christer Fält
|
|
Djur fascinerar. När vi fotograferar dem vill vi gärna underteckna motivet med vår namnteckning. På grottmålningar ser man ibland människohänder tillsammans med djuren. Förhållandet mellan människan och djuren var då av magisk natur.
Är det så idag för till exempel fågelfotografer?
/Christer
2011-06-23 12:03:18
|
|
|
|
|
|
Niklas Aronsson
|
|
Christer: Vad tror du själv? :-)
Den här diskussionen är viktig tycker jag, men den tenderar (i andra sammanhang där samma diskussion förts) att bli väldigt fördömande, vilket leder till att ingen någonsin kan kliva fram och stå för att man gör något som kan störa fåglarna eftersom man riskerar att omedelbart får kliva upp på schavotten (av med huvudet!). Lite synd. Grundproblemet är att vi idag har instrument (kameror och uppspelningspryttlar) som gör att vi kan göra sådant som var svårt eller omöjligt för bara tio år sedan. Dessutom finns Internet som en ständig källa till självbespegling där snabb bekräftelse på bra bilder snabbt kan erhållas genom uppstuckna tummar etcetera. Till detta kan läggas vår oförmåga (genetiskt?) att bedöma vår störning. Hur nära? Hur länge kan jag spela upp ett läte? Kan jag gå där? Osv. Jag önskar att bildidealet, närmare-skarpare, kunde ersättas av annat precis som Per Gajemo ovan skriver. Här kan alla bidra, inte minst jag som ändå påverkar innehållet i Vår Fågelvärld en hel del. Varför har estetiken så svårt att vinna framför tekniken?
2011-06-23 13:18:12
|
|
|
|
|
|
Björn Dellming
|
|
@Christer: Självklart vill man underteckna något man är nöjd med. Är man inte nöjd eller skäms för resultatet så har man ju alltid valet att inte lägga ut det för allmän beskådan.. :)
@Niklas: Jag tycker absolut estetiken ofta kan vinna över tekniskt fulländade close-ups. Hitade en bild på svarthakad buskskvätta (uppland) som visar att man tänkt till lite extra innan man fyrat av kanonen. Kika gärna själva:
http://www.artportalen.se/birds/gallery_imageinfo.asp?imageID=130991
Men nu är ju svalans galleri som bekant inte ett galleri för estetisk finess. Bilder där ruggning och diverse intrikata karaktärer tydligt kan ses är vad som uttalat ska premieras. Det leder ju i viss mån till att fotograferandet förs åt en riktning. Sen har man ju självklart det egna valet att ta de bilder man själv gillar. Man fotograferar och skådar väl ändå fortfarande för sitt egen skull, och inte för att satisfiera Svalans bildgalleri eller olika rapportkommitéer? Har man inte detta klart för sig själv så tycker jag man ska fundera en stund på vad man håller på med...
2011-06-25 12:37:21
|
|
|
|
|
|
Christer Fält
|
|
"Vad tror du själv?" (Aronsson). Tja, vi nordbor har ju rätt mycket granskogsplantering i hjärtat så litet artificiella lockrop tröstar nog mot sällskapssjukan och det enformigt gröna.
Att det är ett ”oskick” håller jag definitivt med om, men jag inbillar mig att denna tråd går till överdrift i ärendet. Rackartygen med lock- och sång torde väl ändå vara en företeelse i yttersta marginalen. Eller?
När det gäller talet (Aronssons fråga) om estetik och teknik så kände jag inte till att det var en tävling. För mig personligen bör vi söka frågor (och svar) inom såväl estetik och teknik, det utvecklar så att säga hela vår mänsklighet. Uomo universale!
/Christer
2011-06-27 10:58:03
|
|
|
|
|
|
Stina Thelander
|
|
Som vanligt när du skriver, Christer så behöver jag googla lite för att förstå vad du menar. Har slagit på uumo universal,
Hittar att uttrycket använts mycket under renässansen ” det italienska renässansidealet uomo universale (den universella människan) betraktas som eftersträvansvärt.
Idealet var l'uomo universale en person som odlade insikterna om värdet av att kunna se både detaljer och helhet”
Anknöt du till renässanstankarna, Christer ? Det vill säga att vi ska försöka klara av både estetik och teknik som Leonardo da Vinci, alltså, då?
2011-06-27 14:07:11
|
|
|
|
|
|
Niklas Aronsson
|
|
Nej Christer det är inte en tävling. Jag försökte bara säga att saker som skärpa och närhet till objektet har värderats väldigt högt av fågelfotografer, och även fågelfotobetraktare, framför andra saker som komposition och unicitet.
Det är kanske inte ett jätteproblem för oss, men för fågelindividen kan det kanske vara det. Du (Christer) har ju tidigare refererat Peter Singer när det gäller att stöta fåglar på vintern, fritt tolkat: Man ska inte handla på ett sätt där man kan ha anledning att tro att en annan individ, oavsett om det är en fågel eller människa, påverkas negativt.
Dessutom tycker jag att det här är något som blivit allt vanligare.
Björn: Jag tänkte inte bara på Svalans bildgalleri.
2011-06-27 15:00:18
|
|
|
|
|
|
Christer Fält
|
|
Mitt-i-prick (Stina)! Uttrycket kan också kopplas samman med humanismen och liberalismen där – bland annat - aktning för bildning och tankefrihet är viktigt. Det är stora och spännande teman.
Svalans bildgalleri har ju som bekant ”uomo universale”som maxim, paroll eller motto! Eller hur? :-)
Skönt att det inte var en tävling (Niklas)! Men dina bilder på träsksångaren (Jämtland) på din hemsida (fågelliv.se) torde nog vinna guldmedalj i någon fototävling.
/Christer
2011-06-29 15:17:49
|
|
|
|
|
|
Niklas Aronsson
|
|
Hehe, tack Christer!
// Niklas
2011-06-30 12:49:10
|
|
|
|
|
|
Roland Svensson
|
|
Det har tydligen blivit en farsot,det här med MP3 o fågeljud enligt inlägget.Om jag inte minns fel, så hade vi en naturbegåvning , vid namn Jan Lindblad,ett med naturen kan man väl säga.Han lockade till sig fåglarna med hjälp av sin teknik att härma deras "call" ljud,för att kunna fota dem.Han, om någon skulle nog inte göra det, om han visste, att det skulle skada fåglarna och deras beteendemönster.
2011-07-17 01:51:43
|
|
|
|
|
|
Jörgen Grahn
|
|
Vad Jan Lindblad visste och gjorde vet jag inte, men ingen kan väl på allvar hävda att det inte skadar en fågel att upprepade gånger spela upp en rivals sång i reviret? Jag tycker det är utmärkt att Wirdheim ryter till.
2011-07-17 14:54:32
|
|
|
|
|
|
Niklas Aronsson
|
|
Jan Lindblad var nog rätt ensam i markerna med denna färdighet. Avancerade kameror, i hans fall mest film(?) lika ovanligt. Alltså var nog störningen han åsamkade rätt marginell. I dag är trots det totala störningstrycket vid en långstannande raritet eller annan art som drar fotograferna till sig icke oväsentligt.
Hur som helst så googlade jag Jan Lindblad och hittade en del rätt kul saker. Här ett klipp från Hylands hörna värt att titta på: http://svtplay.se/v/1371327/jan_lindblad_fagelimitator
2011-07-17 17:18:12
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
