|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Mellan rätt och rätt
|
|
|
|
|
Christer Fält
|
|
Den israeliske poeten Yehuda Amichai skriver någonstans ”Där vi har rätt kan inga blommor växa”. Amichais utmärkta replik kan användas i olika sammanhang, till exempel på fågelmålaren Lars Jonsson som måndagen den 2 augusti 2010 debuterade som värd för ”Sommar i P1”.
Programmet berörde mig starkt eftersom han bland annat talade om global hållbar utveckling. Jonsson hävdar att vår tids största hot är inte utsläppen av koldioxid utan försvinnandet av ”naturliga sammanhängande ekosystem som ebbstränder, våtmarker, skogar och grässtäpper”.
Ett viktigt redskap, eller första steg att förhindra denna katastrofala utveckling är menar Jonsson att vi måste börja ”tillerkänna landskapet ett mätbart ekonomiskt värde”. Annorlunda uttryckt så är naturen ett varumärke (bland andra varumärken) som kan eller bör värderas i ekonomiska termer. Det finns naturligtvis många sätt att se och tolka Jonssons argumentation, det gäller även hans kontroversiella påstående som att ”isbjörnen och kejsarpingvinen” inte är hotade.
Fråga: Kan man inte behandla bevarandet av naturliga sammanhängande ekosystem och minskandet av koldioxid på ett och samma bräde? Vilka problem eller negativa konsekvenser ger det upphov till ifall vi gör det?
/Christer
2010-08-31 14:00:55
|
|
|
|
|
|
Daniel Gustafsson
|
|
Det skulle gå om man tokurbaniserade så att det inte finns en massa små byar och annat krafs på landsbygden som splittrar upp stora naturliga biotoper. Det blir mindre anledning att åka en massa småsträckor (man kan ju ha spårvagnar i de nya storstäderna!) men i gengäld blir det längre att åka om man ska till nästa stad (men kanske om man bara har tåg mellan städerna?).
På något sätt måste man ju samtidigt lösa den stora bristen på megafauna i t.ex. Europa och Nordamerika, så att många av de mer attraktiva miljöerna kunde fortleva, men om man bara släpper lös alla tama grisar, hästar, kor och så vidare så kanske det kunde lösa sig på det sättet.
Som vanligt kan problemet också lösas genom en total demontering av det globaliserade kapitalistiska samhället, men det är det väl ingen som kommer vilja satsa på...
2010-08-31 20:24:55
|
|
|
|
|
|
Thomas Samuelsson
|
|
Den springande punkten är pengar. Allt räknas ju i pengar, eller? Nej, det är ju det det inte gör! Det finns inte med i kalkylerna att resurser är ändliga, det finns inte med i kalkylen att det är en kostnad att rena naturen efter utsläpp osv. För att citera Cree-indianerna: "När den sista fisken är fångad, det sista djuret skjutet och den sista plantan uppryckt kommer mänskligheten att upptäcka att det är svårt att äta sig mätt på pengar". När tar fisken slut, då? Jo om ca 30-40 år med nuvarande takt. När tar oljan slut? Om ca 30 år. När tar bensinen slut om alla arbetsföra skulle köra varsin Volvo XC90 5 mil fram och tillbaka till jobbet varje dag? Om ca 2 år! Hur många jordklots resurser går det åt att föda mänskligheten om alla levde på amerikansk nivå? Svar: 5 st! Av detta bör framgå att om vi inte börjar räkna in de ekologiska värdena i kalkylen, så att det blir dyrt att förstöra miljön, så går vi raskt mot undergången! Den gröna skatteväxlingen är ett exempel på ett sådant försök (tyvärr totalt sänkt av majoriteten, som bara vill få fortsätta sitt bekväma liv utan tanke på framtiden).
2010-08-31 22:19:50
|
|
|
|
|
|
Christer Fält
|
|
Hej igen!
Hur mycket av klimatförändringen som har åstadkommits av mänsklig aktivitet (till exempel utsläpp av koldioxid, metangas och kväveoxider) är naturligtvis svårt att svara på för en lekman. Men de vetenskapliga bevisen finns tillgängliga även om litteraturen och forskningen är mycket omfattande.
Ett problem (bland flera) är hur dessa resultat skall tolkas, vilka lämpliga miljöåtgärder som skall föreslås och så vidare. Fågelmålaren Lars Jonsson har, som icke-fackman, valt att förhålla sig skeptisk till klimatlarmen om koldioxid, han finner dem så att säga överdrivna och svårtydda.
När en av de mest inflytelserika ornitologerna i modern tid talar till ca 1 miljon radiolyssnare om att utsläppen av koldioxid är ett överdrivet miljöproblem blir jag starkt bekymrad och orolig. Däremot delar jag Jonssons inställning att vi på kort sikt (50-100 år) måste rädda sammanhängande ekosystem. Denna inställning kan nog de allra flesta människor hålla med om, eller som filosofen Peter Singer skriver (Praktisk etik 1996 s.239):
”Vi går mycket långt för att bevara konstskatter från tidigare mänskliga civilisationer. Det är svårt att föreställa sig vilken ekonomisk vinst vi skulle anse var en rimlig kompensation för förstörelsen av, till exempel alla målningar i Louvren.” Singer fortsätter med en brännande frågeställning:
”Hur kan vi jämföra det estetiska värdet hos vildmarken med det estetiska värdet hos målningarna i Louvren?”
Ja, det tål att tänkas på...
/Christer
2010-09-01 14:20:27
|
|
|
|
|
|
Erik Hansson
|
|
Byter vi energikälla från fossilt till förnyelsebart uppstår lätt en konflikt gentemot mångfalden av arter och ekosystem.
En ökad mängd förnyelsebar energi kan innebära fler reglerade älvar och andra vattendrag, en omfattande utbyggnad av vindkraft i skogsområden, till havs och i fjällen, en uppodling av ansenliga arealer naturmark för biobränslen och råvara till etanol, ett betydligt mer storskaligt skogsbruk med uttag av biobränsle, med mera.
Allt detta innebär mer eller mindre omfattande utarmning av ekosystemen. En övergång från fossila bränslen till förnyelsebara kan därför vara till skada för arter och ekosystem.
Att minska den totala energiförbrukningen är däremot betydligt mer positivt. Då får vi ner utsläppen av fossil koldioxid samtidigt som vi kan bibehålla ekosystemen. Energieffektivitet är ett ledord, där exempelvis mer bränslesnåla, energieffektiva bilmotorer än dagens är bra oavsett energikälla.
Om klimatlarmen är överdrivna kan man fundera på. På lång sikt finns det skäl att fundera över konsekvensen av ett ändrat klimat. I dagsläget är det annat än klimatförändringar som hotar den biologiska mångfalden, där håller jag med Jonsson.
Tar man en titt på rödlistorna över hotade djur och växter i Sverige och globalt är det sådant som biotopförändringar och ett överutnyttjande av naturresurserna som ligger bakom de flesta arters tillbakagång. I framtiden kan dock situationen vara en annan.
Denna åsikt får också stöd i FN:s utvärdering av tillståndet i ekosystemen och nuvarande och framtida hot: www.millenniumassessment.org.
I dagsläget pratas det mycket om klimatförändringar, vilket innebär att mycket fokus ligger på att undvika ett kommande miljöproblem. Eftersom åtgärder behövs idag för att undvika skada imorgon är det naturligtvis helt rätt. Nackdelen är dock att de stora miljöproblem vi redan idag brottas med helt kommer i skymundan. Utarmningen av den biologiska mångfalden fortsätter med oförminskad takt utan att någon gör särskilt mycket åt det.
Att bara byta energikälla och istället ta miljöbilen till jobbet och driva datorn med vindkraftsel räddar knappast några arter, det är istället en rejält minskad energi- och resursförbrukning som behövs. Då kan vi fixa både klimat och biologisk mångfald.
2010-09-02 14:16:51
|
|
|
|
|
|
Jörgen Grahn
|
|
Erik skriver "Att bara byta energikälla och istället ta miljöbilen till jobbet och driva datorn med vindkraftsel räddar knappast några arter, det är istället en rejält minskad energi- och resursförbrukning som behövs. Då kan vi fixa både klimat och biologisk mångfald."
Men vem vågar säga det i debatten?
Till exempel ... om man frågar någon född före kriget, så var det så att ingen jävel värmde upp *hela* huset. Köket fick räcka. Skulle man nånstans fick man cykla, och hygien var att tvätta ansiktet. Vilket parti går till val på löfte om att förbjuda uppvärmning av vardagsrummet?
2010-09-02 19:58:34
|
|
|
|
|
|
Thomas Samuelsson
|
|
Jag tycker det är jättebra att dessa diskussioner förs här! Hade det varit möjligt för 10 år sedan? Jag måste tacka dig Christer för att du vill, kan och vågar väcka frågan, som givetvis kan kännas lite känslig när vi vill fara runt, inte bara i Sverige och titta på spännande fåglar och vacker natur. Dilemmat är att gör vi inget så finns kanske ingen fin natur att titta på för våra barnbarnsbarn!
Jag håller helt med om att besparingar, inte mer materiell tillväxt är vägen att gå. Samtidigt kan vi inte få bort all energiförbrukning och den som vi ska använda långsiktigt måste vara förnybar. Här finns många idéer och tekniker, exempelvis vågkraft, solceller, geotermiskt, tidvattenkraft. Bort med all direktverkande el, det är rena vansinnet, isolera husen bättre, de kan bli självförsörjande, utnyttja spillvärme, varvtalsreglera pumpar och fläktar, ändra matvanor, ordna arbetsresor smartare, bättre belysningsteknik osv osv.
Jag återkommer till frågan hur detta ska hända. Det kommer aldrig att ske på frivillig väg i tillräcklig omfattning! Vi måste börja räkna in ekologiska värden i de ekonomiska modellerna. De används idag som naturlagar (vilket de inte är), och det finns helt enkelt inga parametrar som tar hänsyn till att resurser är ändliga, att det kostar att rena och återställa naturen. Det funkade när vi var 1, 2, 3 miljarder människor, men det funkar inte när vi är 7, 10, 15 miljarder. Det kan göra lite ont nu att anpassa sig till denna verklighet, väntar vi gör det mycket ont, väntar vi ytterligare kan jorden stå inför ett totalt ekologiskt sammanbrott. Klimathot och kris i ekosystemen är visserligen hur allvarligt som helst, men om det inte finns något att äta, om allt är förgiftat, om det inte finns något att dricka? Kommer 4/5 av världens befolkning att lugnt låta sina barn svälta medan 1/5 fortsätter att frossa? Politiker vågar inte driva miljöfrågorna om de inte vinner röster på det i valet. Rösterna är du och jag. Vad är vi beredda att höja vår röst för?
2010-09-03 08:42:12
|
|
|
|
|
|
Thomas Samuelsson
|
|
För att förtydliga mitt ekonomiska resonemang: tyvärr måste det helt enkelt svida i plånboken att agera oekologiskt, det är enda sättet. Miljöförstörande tillverkningsmetoder och produkter beläggs med höga avgifter, ekologiska produkter får skattelättnader. Det måste bli billigt att ta hand om barn på dagis, det måste bli dyrt att tillverka stridsflygplan, att sitta en och en i en stor bil till och från jobbet osv. Bensin och olja blir jättedyrt, biogas blir billigt. Kläder av ekologisk bomull blir mycket billigare än kläder av "gift"-bomull. Varje tillverkad produkt måste ha en genomtänkt återvinningskedja, varje utsläpp måste ifrågasättas, varje oekologiskt handlande måste "bestraffas" med att det svider i plånboken. Ridderlighet och miljösamvete är bra, men det räcker inte! Just nu rensas hav och skogar på allt av värde "tar inte vi det så tar någon annan det". Det krävs internationella överenskommelser, bevakning, höga avgifter, tydliga lagar, straff, en tydlig politisk vilja, medvetna väljare, forstätter det som nu hyser jag stor oro för att jorden är körd, tyvärr...
2010-09-03 09:00:09
|
|
|
|
|
|
Christer Fält
|
|
Hej alla!
Kloka inlägg!
Några frågor i all hast: Kan inte samhälleliga- och personliga försakelser innebära att vi vinner något annat? Det vill säga, varför upplever vi ofta att vi har allt att förlora genom att leva ekologiskt hållbart? Med andra ord, att vår sociala, materiella och personliga frihet blir så starkt hotad att vi - på mycket kort sikt - hamnar i rännstenen.
Lars Jonsson har naturligtvis insikt om att en oersättlig och ekonomisk omätbar förbindelse till både det förflutna och det framtida lurar bakom hörnet när det gäller försvinnandet av sammanhängande ekosystem.
Det är som Jonsson upplyser den mest alarmerande uppgift vi har framför oss. I morgon kan till exempel skedsnäppan vara borta för evigt. Men att inte utvidga vårt åtagande till att omfatta utsläppen av till exempel koldioxid är djupt oroande. Lars Jonsson är inte vem som helst. Han är ett internationellt varumärke som inte kan lämna den lilla människan (du & jag) i ett miljöetiskt vakuum.
/Christer
2010-09-03 13:32:24
|
|
|
|
|
|
Daniel Gustafsson
|
|
Men Thomas, du måste väl inse att moderaterna MÅSTE åka ensamma i sina stora bilar fram och tillbaka till jobbet. Det är ju det som separerar oss från vildarna och djuren! Titta bara på björktrastar och sångsvanar: de flyttar minsann kollektivt. Är det så du och dina bakåtsträvande gelikar vill ha det? Att vi ska vara som djuren och åka flera personer i samma bil? Vi kanske ska sluta äta annat än råkost också?
Och Jörgen, man bygger väl inte en 7-rums villa med utsikt över havet för att sitta i köket och huttra, eller? Själva poängen med att hyra in billig arbetskraft från Rumänien är ju att få mer pengar över till att hålla vinkällaren vid jämn temperatur hela sommaren, och vinterträdgården lagom mild på vintern. Ska man inte få spendera sina egna för lågt beskattade pengar som man vill?
Vad ingen av er hägerkramare tycks inse är att det uppenbarligen inte finns en marknad för miljön, klimatet och naturen, annars skulle marknaden ha reglerat sig själv för att skydda och bevara dem.
Rösta för asfalt -- rösta borgerligt!
2010-09-03 13:39:44
|
|
|
|
|
|
Morgan Johansson
|
|
Jag ser inte problemen! Visst kan vi väl få åka i våra bilar, bygga och värma upp våra hus vi havet och få ha vår fina vinterträdgård ifred. Alla nämnda problem är bara överdrivna. Faktum är det enda problemet är att vi är lite för många som vill tafsa på kakan, omkring 95 % för många på jorden. Löser vi bara det problemet så kan vi fortsätta i många år till!
2010-09-03 21:14:29
|
|
|
|
|
|
David Lundgren
|
|
Länkar till Lars Jonssons inlägg i klimatdebatten om nån inte läst den:
http://www.klimatbalans.info/2009-11-06_Natur_och_klimatforandringar.pdf
2010-09-05 20:50:51
|
|
|
|
|
|
Christer Fält
|
|
Hej!
Tack för tipset David!
Lars Jonsson har onekligen en naturvetenskaplig poäng i sitt konstaterande att ”jordatmosfärens känslighet för halten av koldioxid är relativt liten och att andra resurser bör läggas på helt andra områden för att förbättra miljön.”
Vad som gör poängen trovärdig är att Jonssons till viss del har stöd i sin argumentation från bland annat IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change).
Emellertid, att kritiskt granska och utvärdera till exempel IPCC`s Third Assessment Report (2001) och Fourth Assessement Report (2007) är mycket problematiskt utan naturvetenskaplig sakkunskap.
Min personliga tolkning (liksom Jonsson saknar jag naturvetenskaplig sakkunskap) är att IPCC´s sammanfattar klimatförändringen genom ”att en stor del av bevisen för klimatförändringar pekar på en mänsklig påverkan på det globala klimatet. Men att det existerar fortfarande många osäkerhetsfaktorer”.
Tilltron till klimatmodellering (fungerar som en slags väderprognos, där skillnaden framförallt handlar om att inom klimatmodellering undersöker man längre tidsperspektiv och studerar större geografiska områden) varierar mellan olika forskargrupper och intresseorganisationer. Jonsson beskriver det nyss sagda mycket kärnfullt - ”Ordet naturskydd har fallit tillbaka för klimatpolitik vilket inte gynnar varken människa eller natur.”
Men bäste herr Jonsson vad har vi att förlora om vi försöker minska utsläppen av koldioxid? Vad förlorar vi på att kraftigt minska utsläppen av metangas och kväveoxider?
Enligt mig är det viktigt att se en lokal och global lösning på klimatproblemen genom att vi alla gemensamt tar det första MORALISKA steget mot en bättre värld. Detta är vår skyldighet mot till exempel tredje världens invånare eller försvinnande ekosystem.
/Christer
2010-09-08 10:25:47
|
|
|
|
|
|
Christer Fält
|
|
Hej igen!
Ett förtydligande till mitt förra inlägg.
Vi kan med andra ord inte överlämna klimatfrågan till de naturvetenskapliga experterna. Det är etiskt (samhällsnivå) och moraliskt (individnivå) eftersträvansvärt att vi alla kan och bör bidra till ett ekologiskt hållbart samhälle.
Att till exempel åka kollektivt är i lika hög grad en humanistiskt utgångspunkt som en strängt naturvetenskaplig. Jag kan inte tro att den typen av ställningstagande är klimatpolitiska luftslott.
Samhälleliga- och personliga försakelser inom miljöområdet kan inte innebära att vi äventyrar till exempel skedsnäppans existens. Denna slutsats har som konsekvens att jag och fågelmålaren Lars Jonsson går skilda vägar...
/Christer
2010-09-08 14:15:15
|
|
|
|
|
|
Max Allan Pihl
|
|
Christer (senaste inlägget): Att åka kollektivt kan inte jag se som en miljöhjälp, i vart fall inte om man bor på landet(Orust), där stora bussar för 30 pers går tomma kors och tvärs, då ska man inte stödja sådana verksamheter. Det är bättre att sätta sig på cykeln. Det tar lite längre tid, men man måste inte passa in någon buss som kom för tidigt till h-platsen. Sedan en sak som jag läste om för ett tag sedan.
De flesta på detta forumet är ornitologer, och har en förkärlek till fåglar. I USA har man märkt det att "tamfåglar" dör relativt direkt efter att de får i sig teflon-gas från tefal-pannor. Detta beror på att värmen gör att teflonet i pannan når en kokpunkt och då blir det gas. Alltså är detta en sak som inte kan påstås bra att använda för oss/fåglar/naturen. Men hur är det då med polyester-jackerna (Fjällräven o.d.) som många klär sig i? Som är vattenavvisande med teflonbeläggning. Och så kommer solen fram lite, vi går nära en buske så det lossnar lite teflon från jackan, och hamnar i kretsloppet i naturen. Inte så bra eftersom att många utav de ämnen som vi tar fram inte hör till det ekosystem som naturen är i.
Eller hur en Lexus - SUV med en V8 bensinmotor kan vara miljöbil?
Lite tankar kring det vi lever i/med.
2010-09-08 16:33:26
|
|
|
|
|
|
Thomas Samuelsson
|
|
Idag måste var och en med miljösamvete sitta och fundera över 100 000 olika ämnens giftighet, över vilka produkter och transporter som är mest miljövänliga, hur vi bör bo, hur vi bör äta, hur vi bör resa och en rad andra frågor. Det är helt enkelt omöjligt som enskild person att ha kunskap om allt. Och det som man ena dagen tror är en bra produkt visar sig ibland vara motsatsen efter nya larm. Enda sättet att komma runt detta på ett långsiktigt hållbart sätt är det jag försökt framföra tidigare, nämligen att miljövärdet vägs in i produktens pris, att företaget redan vid produktionen drabbas av avgifter motsvarande miljöpåverkan. Vill vi ha mindre konsumtion av något, så gör vi det dyrare, vill vi ha mer konsumtion av något så gör vi det billigare. Det måste alltså bli dyrare att tillverka giftiga produkter och billigare att ta hand om varandra, exempelvis dagis, sjukvård, utbildning. Själv tycker jag frågan om hur mycket koldioxid vi släpper ut är mindre intressant än frågan om vi överhuvud taget kommer att ha något att äta i framtiden. Vi kan inte hugga ner alla skogar, vi kan inte fiska upp alla fiskar, vi kan inte bränna alla olja, vi kan inte utvinna alla metaller och sedan låta allt avfall och alla gifter försvinna ut i luften och vattnet. Kan nån förklara för mig hur vi skulle kunna ändra rofferibeteendet från stora bolag utan skatter, avgifter, lagar, övervakning, straff? Hur ska vi få folk att sluta överkonsumera så som vi gör i västvärlden på frivillig väg? Inte en chans, tror jag. Där ligger dilemmat och utmaningen, inte i meningslösa diskussioner om den ökade koldioxidhalten och därav följande temperaturökning beror på människan eller inte. (det är väl för f-n helt uppenbart att det beror på våra utsläpp, förresten! Endast någon med intressen i bolagen eller intresse av "business as usual" skulle väl våga gamla med jordens framtid på detta ansvarslösa sätt annars).
2010-09-08 22:14:00
|
|
|
|
|
|
Erik Hansson
|
|
Utifrån IPCC:s nuvarande beskrivning finns det som jag ser det skäl att ta klimatfrågan på allvar. Det gäller dock att man inte bara talar och tänker och handlar i ett snävt klimatperspektiv. Det finns redan idag flera andra mycket mer akuta hot mot våra ekosystem, som exempelvis förändrad markanvändning och överutnyttjande av naturresurser. Dessa leder till förluster av arter och ekosystem i en takt som det kommer att ta mycket lång tid för klimatförändringarna att uppnå. Ett förändrat klimat kan dock i många delar förstärka de negativa effekter vi redan idag ser av andra orsaker.
Sorgligt nog har miljöpolitiken i stort sett reducerats till klimatpolitik, vilket snarast missgynnar biologisk mångfald. Att enbart snävt fokusera på en sak, minskade koldioxidutsläpp, leder lätt till en ännu större miljöpåverkan i någon annan del. Vad som krävs är ett brett fokus på hur vi ska nå ett samhälle som är oerhört mycket mer resurs- och energieffektivt än dagens. Men hur ska vi nå dit? Här håller jag med Thomas, endast ekonomin och politiska styrmedel kan fixa det. Att tro att vi kan nå ett resurseffektivt samhälle genom frivillighet känns för mig helt osannolikt. Tyvärr. Varför människan har så svårt att lösa det frivilligt kanske Christer har någon teori om?
2010-09-09 17:17:06
|
|
|
|
|
|
Christer Fält
|
|
Afton!
Men Erik och Thomas (-och Lars Jonsson), den ”snäva” och enkelspåriga klimatpolitiska diskussionen om minskningen av koldioxid hänger ju intimt samman (är i mina ögon oskiljaktig) med den klimatpolitiska diskussionen om metanutsläppen i atmosfären.
Som bekant produceras metangas - mer än 25 gånger kraftfullare som växthusgas än koldioxid - till exempel inom den industriella och enormt växande köttindustrin (nötkreatur). Med andra ord, det moraliska och ekologiskt hållbara steget börjar redan vid köttdisken på ICA eller Konsum.
Annorlunda uttryckt; Åker vi bränsleslukande fordon och samtidigt är hedersmedlemmar på McDonald’s då visar vi föga intresse för den klimatpolitiska diskussionen.
Stora och sammanhängande ekosystem (till exempel regnskogar) värdesätts och huggs ned för att kunna tillgodose oss med billigt nötkött. Är detta en nyhet Erik och Thomas (-och Lars Jonsson)?
När författaren och miljökämpen Bill McKibben skriver i The End of Nature (1989):
”Genom att förändra klimatet gör vi varje plats på jorden till en onaturlig plats som skapats av människan. Vi har berövat naturen dess oavhängighet, och det är fatalt för dess mening. Naturens oavhängighet är dess mening; utan den finns det bara vi.”
Jag delar inte McKibbens cynism. Den grundläggande invändningen för det är att enligt mig står inte människan utanför och tittar in i naturen, vi är natur, det vill säga vållar vi naturen skada så tillfogar vi oss själva förstörelse och ”kroppsskada”. Erik, där ligger hoppet om "frivillighet"...
/Christer
2010-09-10 00:19:29
|
|
|
|
|
|
Thomas Samuelsson
|
|
Om kött som produceras på ett miljöförstörande sätt drabbas av skatter och avgifter så blir det dyrare i butik. Då vänds konsumenternas intresse mot kött producerat på ett bättre sätt, eller eventuellt mot alternativa livsmedel. Det behövs då varken stor kunskap eller stort miljösamvete. Utan tydliga styrmedel så ser vi ju tydligt vad som händer, alla vill kasta sig över kakan och de som vill skydda miljön är i absolut minoritet och kallas "oseriösa" i den ekonomiska debatten. Minns ni den ledande ekonom (Bo Södersten?), som oemotsagd kunde sitta i tv för ett antal år sedan och kalla dagisverksamhet och liknande för "tärande" verksamhet och bygge av stridsflygplan och liknande för "närande". Med detta ekonomiska synsätt kommer vi ingenstans, naturen finns där bara för att vissa ska kunna berika sig över alla gränser. Visst kan vi få till någon enstaka nationalpark här och där och kanske på sikt till och med några marina skyddszoner, men det räcker inte på långa vägar. Dessutom respekteras inte skyddszoner, korruptionen är utbredd och det finns alltid några som berikar sig på att kringgå bestämmelser. Utan kraftfulla ekonomiska och legala motåtgärder står vi med en förödd jord inom ett fåtal decennier, tyvärr. Jämför gärna utvecklingen med den som skedde på Påskön, där människorna högg ned alla träd och sedan satt fast på ön utan möjlighet att ta sig därifrån och utan möjlighet att försörja sig. Jorden är med raska steg på väg mot en enda stor Påskö! Vi har ingenting lärt av alla tidigare kulturers undergång, huggsexan på naturresurser kommer att fortsätta i allt snabbare takt. Som sagt, jag tror det är dags för alla att inse att endast ekonomiska motargument biter!
2010-09-10 07:37:18
|
|
|
|
|
|
Erik Hansson
|
|
Jag delar helt din analys, Christer, att klimatfrågan är mycket mer än bara koldioxid. Det var just det jag försökte framföra i mina inlägg, en oro över att miljöpolitik i många fall reducerats till klimatpolitik, och än värre till något så snävt som politik för minskade (fossila) koldioxidutsläpp. Denna snäva blick leder precis som du säger till bland annat att regnskogar huggs ner, för att ge virke och för att ge plats för boskap. Det är verkligen ingen nyhet för mig.
Jag delar också helt din åsikt at människan är en del av, och helt beroende av, naturen och ekosystemen. Men när jag ser mig omkring i samhället har jag väldigt svårt att upptäcka en frivillighet att agera på ett sätt som gynnar naturen. De allra flesta, inklusive jag själv, har helt andra kriterier för ögonen än ekosystemens bästa. Det ska vara roligt, billigt, enkelt, snabbt… Bäst för just mig just nu, helt enkelt.
Om vi vill ändra den nuvarande trenden, med en ständigt minskad biologisk mångfald och utarmade ekosystem, vill det till någon form av styrmedel. Precis som Thomas tror jag att ekonomi är det mest effektiva sättet att styra utvecklingen. Om miljömässigt oönskade råvaror och beteenden kostar extra kommer vi att ändra våra val. Att det sen blir näst intill ogörligt att enas om vad som är miljömässigt oönskat, och hur prissättningen ska ske, är en annan sak.
2010-09-10 09:31:32
|
|
|
|
|
|
Thomas Samuelsson
|
|
Tanken med den gröna skatteväxlingen är att minska skatten på arbete och i stället lägga den på produktion. Energiskatter är en del av detta. Om skatten blir högre ju mer energislösande och miljöförstörande produktionen är så slår det också igenom på priserna. Arbetsintensiva saker som sjukvård, skola, barnomsorg blir billigare med lägre skatt på arbete, miljöbelastande produkter blir dyrare. Energiskatt, utsläppsskatt, råvaruskatt, exploateringsskatt, drivmedelsskatt skulle kunna vara några exempel. Hur lätt är det att genomföra? Tja, det beror väl på vad vi den stora massan efterfrågar. Kan man gå till val på miljöfrågor och få en massa röster, ja då ökar politikernas intresse för dessa frågor!
Anta exempelvis att en glödlampa skulle kosta 150 kr, en osmart tillverkad lysdiodlampa 100 kr och en miljöriktigt tillverkad lysdiodlampa 50 kr. Det skulle väl inte vara så svårt att sälja lysdiodlampor då, när man dessutom kan spara hundralappar på elräkningen hemma?! Men med dagens prissättning som ignorerar miljöavtrycket så är ju prissättningen den omvända, och då väljer vi det miljödåliga alternativet. Att få med hela världen på ett nytt sätt att räkna pengar är knappast enkelt, men nån måste ju börja!
2010-09-10 14:53:21
|
|
|
|
|
|
Max Allan Pihl
|
|
Detta med lysdiodslampan är ett bra exempel, som Thomas skriver!
Men hur är det när man bygger ett nytt passivt hus som ska vara bra för miljön och ekonomiskt?
Det är då inte något som är miljövänligt där i, isoleringen består utav stenull/glassull. Färgerna är vattenbaserade färger, som inte bara innehåller plast utan också blir som en plastfilm över virket vilket gör att det blir dåligt mycket fortare. Varför använder man inte hampaisolering som då inte innehåller några farliga medel alls och dessutom "äter" CO2. Eller varför använder man inte linoljefärg som man då hör innehåller bara linolja och lite pigment. Detta "äter" också CO2.
Som ungdom och växa upp i detta samhälle (som jag gör) så är det inte lätt att kunna veta vilka val man ska göra, ska jag köpa Kexchoklad eller köpa Kex (ett eko. alt.)? Den ena kostar bara 3kr mer. Men ändå köper jag Kexchokladen, varför? Jo kanske pga att den har man sett på TV:n sedan man kröp på golvet och de får mer "reklam" i COOP-/ICA-bladen.
Det är inte så att det står "Köp två ekologiska Gevalia för 49kr och känn dig nyttig och ansvarsfull." utan snarare "Köp två Gevalia för 49kr*! *=Gäller inte de ekologiska."
Jaha, det var det ansvaret COOP tog ("Största ekologiska sortimentet*" *= I alla våra butiker tillsammans.)
Det borde vara så att de som tillverkade miljövänlig mat skulle få ett REKO-avdrag likt ROT-/RUT-avdraget. Eftersom att förlusterna produktionsmässigt (när det gäller mat) är lite högre eftersom att det går insekter på grönsakerna o.d. vilka förstör i viss mån.
Många gånger kan ett ekologiskt alternativ vara ett mycket mer ekonomiskt också! Min mamma var och handlade på en nystartad affär i Uddevalla. Där köpte hon såpnötter, detta är alltså nötter som man slänger in i tvättmaskinen på alla grader 30⁰ C → 90⁰ C. Dessa fungerar och dessutom håller nötterna i snitt 2,5 tvätt. En påse med nötterna räcker ungefär ett år!!! För 150kr. Dessutom slipper man att köra extrasköljning då tvättmedlet sitter kvar i kläderna då maskinen inte sköljer ordentligt.
Det finns alltid ett bättre alternativ, men frågan är - klarar vi av att ta steget, → "Att börja tänka oss för"? Tyvärr kommer vi som är ute mycket i naturen att se mer ledsamma händelser än min generation som bara sitter inne (de flesta, inte alla!) och ser världen ur ett platt perspektiv och framförallt inte den värld som vi lever i.
2010-09-20 19:13:30
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
