|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Harry Potter and the Chamber of (Rk) Secrets
|
|
|
|
|
Christer Fält
|
|
Hej!
Vad ska vi med Raritetskommittén (Rk) till? Frågan låter till att börja med både ointressant och förbrukad. Men det vore ju tråkigt om denna tråd skulle sluta här, varför jag genast knycker lite filosofiskt tankegods från Karl Popper som säger – fritt återgivet - bland annat att vetenskapliga teorier ständigt bör utsättas för kritik, ”överlever” de prövningen så förstärks teorin och kan återigen underkastas sig en ny granskning. Popper menar att detta bör vara en oavbruten och ständig pågående aktivitet hos forskare.
Rk har ett vetenskapligt uppdrag. Men vilken vetenskaplig identitet har Rk? Vilken vetenskaplig bild har de av sig själva? Så vitt vi kan förstå har Rk betydande sakkunskaper inom ornitologi, men hur är det ställt med kompetenser inom områden som exempelvis hermeneutik, kognitionsvetenskap, lingvistik, psykologi, retorik och semantik?
/Christer
2009-11-03 12:36:03
|
|
|
|
|
|
Björn Dellming
|
|
Hmm. Hänger inte riktigt med på dn poäng här.. Tycker du att de borde lägga mer eller mindre energi på att bedöma hur folk skriver sina rapporter? Eller tycker du att deras roll som observationsfiltrerande instans är överflödig?
2009-11-03 12:45:34
|
|
|
|
|
|
Kristoffer Nilsson
|
|
Jag vet inte riktigt om jag hänger med i frågeställningarna heller, men jag funderar på vilket vetenskapligt värde Rk:s uppdrag/rapporter har egentligen? Må väl!
2009-11-03 14:20:04
|
|
|
|
|
|
Håkan Thorstensson
|
|
Tja, jag säger väl som Manuel:
Que?
2009-11-03 14:50:22
|
|
|
|
|
|
Per Norberg
|
|
Hej!
Som vanligt brukar jag säga at jag kanske inte är rätt person att kommentera pga mina obefintliga kunskaper i jämförelse med er andra.
Jag kan dock inte dra mig för att lägga in några rader till Christer fråga om kompetenser inom olika områden.
Christer vill kanske mer utveckla vad han avser inom de olika områderna som han nämner. Det är kanske lättare då att gå vidare med ett svar/bemötande.
Ett förtydligande inom området lingvistik borde kanske göras.
Jag roade mig med att slå upp lingvistik på wikipedia och fick följande.
Vilket av nedanstående skall vi koncentrera oss på som svar till dig med avseende på lingvistiken:-)
"En vanlig grundläggande uppdelning av språkvetenskapen är mellan allmän lingvistik och andra typer av språkvetenskap. Allmän lingvistik innebär undersökningen av språk som abstrakt system och uppställning av allmänna teorier om språk och andra typer av språkvetenskap. [2] Underavdelningar som räknas till den allmänna lingvistiken är
• Fonetik, studiet av språkljud
• Fonologi, studiet av de grundläggande språkljudens struktur inom ett språk
• Morfologi (formlära), studiet av ordens inre struktur i ett språk
• Morfofonologi sysslar med gränssnittet mellan morfologi och fonologi, och hur fonologiska processer används i morfologins tjänst
• Lexikologi, studiet av struktureringar i ordförråd
• Syntax, studiet av hur ord kombineras för att bilda grammatiska fraser och satser
• Semantik, studiet av ords mening (lexikal semantik) och fasta ordkombinationer (fraseologi), och hur dessa kombineras för att bilda satsers meningar
• Pragmatik, studiet av hur yttranden används (bokstavligt, figurativt eller på andra sätt) vid kommunikation med olika praktiska och sociala syften
• Diskursanalys, studiet av satser som är organiserade i texter
• Psykolingvistik, studiet av de kognitiva processer och representationer som utgör underlaget till språkanvändning
• Kognitiv lingvistik, studiet av sammanhanget mellan språk och tänkande
• Sociolingvistik, studiet av sociala mönster i språklig variation och sammanhanget mellan språk och samhälle"
2009-11-03 15:08:36
|
|
|
|
|
|
Daniel Gustafsson
|
|
Jag kan tänka mig att den vetenskapliga motiveringen bakom RK är att de ska fungera som en sort kombinerad peer-review och editor, som dels verkar för att få in så mycket stöd för en given observaton som möjligt, och dels avgör ifall fyndet har tillräckligt med stöd för att kunna publiceras i den officiella lista de håller i.
Vad du egentligen gör när du artar en fågel, oavsett hur sällsynt den är, är att ställa upp en hypotes för vilken art den borde tillhöra, baserad på de data du inhämtat (beteende, läta, storlek, fjäderdräkt, nakendetaljer, med mera), erfarenhet, och eventuellt literatur- eller inspelningsjämförelser. Precis som med alla hypoteser kan denna förkastas om t.ex. fågeln vänder sig om och visar andra karaktärer som inte är förenliga med din hypotes. Oavsett detta kommer du som observatör i många fall komma till en trolig (eller möjlig) slutsats. Denna testas sedan dels av andra skådare, och dels av RK (i den mån dessa kategorier ej överlappar).
Jag vet inte exakt hur det hela går till, men jag kan tänka mig att kedjan är som följer:
- En observation rapporteras in i Svalan;
- Denna observation skickas till, och publiceras därmed i, GBIF (Global Biodiversity Information Facility), ett organ som bland annat genom denna typen av observationer syftar till att bygga upp en organisk utbredningsbild av alla kända arter (1);
- Om en observation på något sätt är tvivelaktig (2), verkar RK (eller RRK) som en reviewer, i det att de bedömer om den givna informationen ger tillräckligt med stöd åt identifikationen för att publicera fyndet eller inte;
- Om de finner att det inte är tillräckligt, övergår de till sin roll som editor, och begär mer infromation;
- Om de finner att det är tillräckligt, innan eller efter mer information inhämtats, tillåts fyndet publiceras i GBIF, och omständigheterna för fynden arkiveras (publikt eller inte) för att möjliggöra framtida meta-analyser av data;
- Om de finner att du har tagit fel, eller att det inte går att utesluta att du tagit fel, raderas observationen ur de officiella listorna, och sedermera också ur GBIF.
Kort sagt: RKs vetenskapliga uppgift är att se om data som stöder din hypotes är tillräckligt stark för att detta ska publiceras offentligt i vetenskapliga organ.
Jag vet inte i vilken utsträckning detta är applicerbart på hur de arbetar i verkligheten, dock.
---
(1) Det publiceras säkert på andra ställen också.
(2) I den betydelsen att den avviker från normalfallet på något vis. Alla rariteter, vinterfynd av tropikflyttare, häckningsfynd utanför tidigare kända utbredningsområde, och så vidare räknas således hit.
2009-11-03 16:27:06
|
|
|
|
|
|
Magnus Lundström
|
|
Tror inte jag heller riktigt förstår .... men samma fråga borde väl i så fall kunna appliceras på Rrk? En sak som man ofta undrar kring rapportering och granskning är exempelvis vem som rapporterar allt Rrk vill ha in?? Exempelvis dagens svarthätta. Inte jag iallafall. Borde väl vara bättre att använda svalan som verktyg till all rapportering och granskning. Jag ser en rapport till Svalan som tillräcklig dokumentation om inte det gäller RK arter förstås. Vilka det nu är??
2009-11-03 17:09:38
|
|
|
|
|
|
Pär Lydmark
|
|
Jag har inte heller riktigt förstått frågeställningen i den här tråden så huvudfrågan lämnar jag därhän för tillfället, men Magnus Lundströms inlägg vill jag i alla fall besvara lite kort. Både Rrk och Rk gör precis det du efterfrågar, dvs använder Svalan som verktyg till all rapportering och granskning. Har du rapporterat en svarthätta till Svalan behöver du inte bry dig om den mer, då har Rrk fått rapporten och är nöjda.
För arter som är tillräckligt sällsynta och/eller svårbestämda kräver antingen Rrk eller Rk att en beskrivning ska lämnas in som komplement. Detta sker också helt och hållet via Svalan genom att rapportören får upp en länk till ett raritetsrapportformulär om man har rapporterat en art som kräver beskrivning. Men detta gäller alltså inte arter som t ex svarthätta, där räcker den vanliga inläggningen utmärkt bra.
2009-11-03 20:06:17
|
|
|
|
|
|
Christer Fält
|
|
Afton!
Oj vilken respons! Ni får ha överseende med mitt första inlägg, det var utan tvivel kryptiskt. Eventuellt kan detta inlägg ge bättre förståelse om vad jag vill ha sagt.
Björn (Dellming), svaret på dina frågor är nej. Jag vill främst ha upplysning om Rk är ett tvärvetenskapligt organ. Dessutom (i skrivande stund) vill jag ha kunskap i vem som utvärderar och granskar deras arbete? Jag vill också sätta igång en diskussion om hur kommer framtidens Rk se ut? Vad behöver vi lära oss för att bli en bra Rk ledamot? Vad bör man undvika? Och så vidare.
Daniel (Gustafsson), tack för ditt sakkunniga inlägg , för övrigt kände jag inte alls till vad GBIF (Global Biodiversity Information Facility) var tidigare. Gärna tips på fördjupning!
Kristoffer (Nilsson), ditt inlägg om ”vetenskapligt värde” är mycket intressant. Jag avstår ett bemötande, risken finns att jag återigen blir svårtolkad och kryptisk : )
/Christer
2009-11-03 21:31:29
|
|
|
|
|
|
Daniel Gustafsson
|
|
Det enklaste sättet att se vad jag menar är:
1. Gå till data.gbif.org;
2. Klicka på "Occurrences" längst upp;
3. Sök på ett vetenskapligt namn (t.ex. Crex crex);
4. Klicka på "Matching records on map" (första raden i den rosa rutan);
5. Vips får du en karta över alla inlagda rapporter av kornknarr i hela världen! Oerhört snyggt och pedagogiskt, och fungerar i teorin för alla organismer.
Om man kör detta flera gånger med olika fågelarter kommer man se att Sverige är OERHÖRT rött på kartan (det går att zooma), och Artportalen sägs vara den enskilda rapportör som ger mest data till GBIF i hela världen vad gällr fåglar. Det är naturligtvis Svalan-rapporter som skickas dit (hur ofta vet jag inte).
Men stora delar av datamaterialet från andra länder är museifynd och liknande. Dessa rapporteras in för hand eller på andra sätt, och genomgår innan dess i allmänhet en rigorös kontroll. Kuratorer och experter på just en viss djurgrupp går igenom samlingar, artbestämmer allt de hittar, publicerar detta i vetenskapliga tidskrifter, och matar (förhoppningsvis) in insamlingsdata i GBIF. Faktakontrollen är enorm, vilket är anledningen till att många grupper är ganska dåligt representerade, eftersom det inte finns tillräckligt med folk som är experter på gruppen så att någon kan gå igenom alla samlingarna.
Jag håller till exempel på med fjäderlöss på vadare, vilket ingen jobbat med sedan 70-talet. Vi är oerhört få som jobbar med löss alls; söker man på "Phthiraptera", som är de äkta lössen, får man cirka 30 träffar på kartan, trots att de finns på alla grupper av fåglar och de flesta grupper av däggdjur i hela världen. När jag får ordning på de arter jag sysslar med är målet att mata in dem i GBIF (eller få in dem där genom en annan portal).
Fåglar har en undantagsstatus få förunnat, eftersom de inte behöver gå igenom en likartad process för att komma med på kartorna. Det antas att alla rapporter är sanna, oavsett hur bra skådare rapportören är. Krasst talat är det ingen som bryr sig om de där 50 bofinkarna egentligen var bergfinkar, om de inte beter sig avvikande. I de och endast de fall då en observation faller utanför mönstret krävs det mer av observatören, i Sverige (åtminstone) i form av en raritetrapport. "Vi" har sedan valt att ha en expertkommitté som har som uppgift att ta in så mycket data som möjligt om de avvikande observationerna, och på basis av detta fatta ett beslut om huruvida fågeln var korrekt bestämd eller inte. Här kommer deras två roller som editor och peer-review in, som jag nämnde innan.
Detta är viktigt, eftersom tanken med GBIF bland annat är att verka som en basis på biodiversitetsforskning och biogeografiska studier, vilka för att kunna tas på allvar måste vara tillförlitliga. Expertpaneler är ett sätt -- kanske det bästa -- för att sålla bort alla felartningar, misstag, och rena lögner för att få en så korrekt bild som möjligt av vad som egentligen finns var.
Samtidigt som ingen kan hindra dig från att godkänna saker de inte godkänner på dina egna, privata listor, finns det en poäng med att vara så kritisk som möjligt -- till och med att hellre låta fälla än fria -- när det kommer till databaser på vilka verkliga beslut kan komma att fattas. I teorin ska ju en databas som denna till exempel vara vägledande när det gäller biotopbevaring, jaktadministration och liknande, och då är det ju rent av farligt att tillåta en massa tramsrapporter om att det visst finns tiotusentals gulhämplingar längs hela Norrlandskusten som jag ser varje gång jag är ute med hunden.
Jag har fått en del saker underkända, och det är aldrig roligt, efetrsom det egentligen är ett ifrågasättande av mina kunskaper i fältornitologi, mitt omdömme, och i viss grad min moral, men ur en vetenskaplig och praktisk synvinkel är det nödvändigt.
2009-11-03 22:16:56
|
|
|
|
|
|
Håkan Thorstensson
|
|
I all välmening, varför inte ställa frågorna direkt till Rk-ledamöterna?
2009-11-03 22:34:24
|
|
|
|
|
|
Kristoffer Nilsson
|
|
Jag tycker att den funktion som Rk har idag, och det arbete som utförs, fungerar alldeles utmärkt. Sedan det blev en nationell fågelrapport, som även inkluderar Rk-rapporten, för några år sedan så löstes ju också den problematik som tidigare fanns när man ska gå tillbaka och leta efter arter som flyttas från Rk till rrk.
Framtidens Rk tycker jag bör arbeta på i de banor som man har gjort och dessutom fortsätta att gå tillbaka och granska historien som med ny kunskap bör skrivas om vilket ju nyligen gjordes för ex-vis feldegg-fynden. I kön bör bland annat fjällabb stå...
Idag är det väl även SOF:s styrelse som utser Rk-ledamöter, om jag inte har helt fel, och det är ju också bra, tycker jag. Svenska rapporteringssystem och rapportredovisning i allmänhet ligger långt fram i jämförelse med många andra länder och det är ju också väldigt bra, men det är ju klart att allting kan bli bättre... Må väl!
2009-11-03 23:26:27
|
|
|
|
|
|
Håkan Thorstensson
|
|
Kristoffer,
utveckla gärna resonemanget kring varför fjällabbsfynd skulle behöva tas upp till förnyad granskning.
Kan f ö inte riktigt tycka att tråden mött respons eftersom sex skribenter inklusive mig själv inte fattar vad den går ut på.
2009-11-04 09:05:07
|
|
|
|
|
|
Elon Wismén
|
|
En sak jag funderar på som egentligen inte har exakt med Christers frågor att göra är: om Rk utses av SOF:s styrelse, vem är det som utser ledamöterna i de olika rrk? De lär väl också sortera under SOF?
2009-11-04 09:16:02
|
|
|
|
|
|
Björn Dellming
|
|
Okej Christer, jag tror det klarnade något. Först och främst så ställer jag mig något tveksam till att RK skulle vara ett tvärvetenskapligt organ. Är inte deras uppgift först och främst att sålla bort alla uppenbara felbestämnigar som görs dagligen, och för att på så sätt kunna presentera en så "ren och korrekt" fågelrapport som möjligt vid varje års slut? Visst, de väger in många olika parametrar som uppträdande i grannländer, eventull burhållning, invasionstendenser, fördelaktiga årstider m.m. men allt detta är ju bara inhämtad data från förhoppningsvis tillförlitliga källor. De utför ju egentligen inte någon forskning själv, i den betydelsen av ordet att de försöker komma fram till nya rön angående flyttning etc. Eller har jag fel? Jag ser kort och gott RK som ett filter för dåliga observationer. Kan man inte presentera tillräckliga fakta över vad man har sett så ska man ju rimligtvis inte ha kunnat artbestämma en fågel med säkerhet?
Sen kan man ju absolut ställa sig frågande till vem som granskar RK. Alla kan felbestämma en fågel, även ledamöterna i RK. Man är ingen gud bara för att man sitter med i RK, men av någon anledning vågar folk sällan ifrågasätta deras observationer trots att de är uppenbart felaktiga. Bara för att man kör en trutskola nere på ölands södra udde och är/var RK-ledamot så går det ändå att felbestämma trutar... Då tycker även jag att frågan är befogad - Vem granskar RK? Ett snabbt svar på den frågan skulle kunna vara vi/folket/skådarsverige. På svalan, brevduvan och i BMS luftas emellanåt åsikter friskt och i offentlighetens ljus är ingen skyddad. Om någon potentat uttrycker sig nedvärderande om någon annans förmåga så är "folket" sällan sena att reagera och potentaten flyger all världens väg. Vad jag vill ha sagt är att det är upp till oss skådare att bedöma RK-ledamöternas duglighet som slutgiltig bedömande instans. Helt okej att SOF initialt utser dem, men det är därefter vi som ska granska dem.
Generellt så tycker jag dock att både RK och RRK fyller sina funktioner väl och är odiskutabelt nödvändiga. Det behövs granskande slutfilter i den kopiösa mängd data som varje dag matas in i svalan. Man får ha i bakhuvudet att alla som skådar och rapporterar inte är jätteduktiga eller har 30 års erfarenhet. Utan granskande ögon så hade kanske rapporten om "tranan som varje dag besökte fågelmatningen och satt och pickade på talgbollen" slunkit igenom. Eller att gråspett verkar uppehålla sig runt länsmansgården under somrarna.
Så jag tycker både RK och RRK ska köra på i samma spår som tidigare med fortsatt kompetent folk bakom spakarna, men att deras arbete regelbundet skulle presenteras mer offentligt om nån känner att de vill diskutera nåt?
2009-11-04 10:11:50
|
|
|
|
|
|
Kristoffer Nilsson
|
|
Nja, en förnyad granskning av samtliga historiska fjällabbsfynd är nog inte vad jag menar eller föreslår, men jag ska förklara vad jag menar senare. Jag hinner dessvärre inte utveckla det just nu. Må väl!
2009-11-04 12:06:15
|
|
|
|
|
|
Christer Fält
|
|
Hej igen!
Håkan (Thorstensson), svaret på dina frågor är oavsett vad läsaren av denna tråd tycker så bör han eller hon ha möjlighet att bilda sin egen mening. Kanhända deltar man aktivt (som du) med kommentarer eller så ögnar man passivt genom innehållet. Oavsett, blir detta svårt vid en privat korrespondens med en Rk ledamot. Annorlunda uttryckt; genomskinlighet är ett krav.
När det gäller poängen med denna tråd så bör väl en verksamhet som Rk (som har ett kolossalt inflytande) skärskådas? Rk är väl inte ett ”självspelande piano” som ingen bryr sig om?
/Christer
2009-11-04 12:06:17
|
|
|
|
|
|
Håkan Thorstensson
|
|
Förvisso, Christer, men om du verkligen vill ha ett svar på dina frågor torde väl dessa lämpligen riktas till vederbörande, eftersom det vi andra tycker rimligen hamnar inom begreppet spekulation. Detta dock förutsatt att vi alltjämt håller oss till frågeställningarna i ursprungsinlägget, alltså:
"Så vitt vi kan förstå har Rk betydande sakkunskaper inom ornitologi, men hur är det ställt med kompetenser inom områden som exempelvis hermeneutik, kognitionsvetenskap, lingvistik, psykologi, retorik och semantik?"
Men jag kanske skjuter helt utanför tavlan, i så fall tar jag på mig dumstruten och går och lägger mig igen.
Inom parentes sagt så har Rk skärskådats "off record" åtminstone sedan underkännandet av träsksångaren i Ottenby hösten 1987.
2009-11-04 12:37:34
|
|
|
|
|
|
Christer Fält
|
|
Hej igen!
Jag tycker inte någon skall ta på sig ”dumstruten”. Det är alltid olyckligt om någon känner så när vi diskuterar ämnen som får plats inom det ornitologiska verksamhetsfältet.
När det gäller ordet ”skärskåda” så innebär det inte per automatik att vi letar fel och brister, det kan i lika hög grad inbegripa att vi analyserar och utvärderar för att nå goda insikter. Det senare är ”grundfärgen” i mina frågeställningar. Det är väl en lockande drivkraft?
För övrigt är jag en stark anhängare av Rk och deras arbete, vidsyn och vaksamhet råder bland dessa ”väktare”.
Återstår då ”frågan i frågan”, det vill säga får vi inte ställa frågor när något (åtminstone för mig) förefaller oklart? Vad är då oklart? Jag tycker att bland annat Björn (Dellming) och Daniel (Gustafsson) heroiska insatser i denna tråd har (åtminstone för mig) ökat förståelsen vad Rk och deras ”identitet och roll” kan tänkas innebära.
/Christer
2009-11-04 14:29:46
|
|
|
|
|
|
Håkan Thorstensson
|
|
Tja, jag väljer ju om jag tar på mig dumstruten, och där kan den väl få sitta ett tag i och med att jag uppenbarligen felaktigt fokuserade på följdfrågorna om semantik m m, istället för på kärnfrågan "vad skall vi med Rk till". Och som du säger, det har ju andra bringat klarhet i.
Emellertid skulle jag hellre formulera mig som så att Rk's rapportgranskande har till uppgift att granska huruvida rapporterna styrker den rapporterade observationen. Alltså, att en rapport underkänts innebär inte automatiskt att det skett en felbestämning, utan att rapporten inte uppfyller kraven för att observationen skall kunna publiceras.
Man kan vända på det också: vill man som rapportör (av någon anledning) att en observation skall godkännas, så går det alltid att formulera rapporten så att den passerar nålsögat. Jag vill minnas att just det ämnet avhandlas i Bill Oddie's Little Black Bird Book.
Avslutningsvis kan jag inte dra mig till minnes att någon, dvs antagligen jag, ifrågasatt rätten att fråga i sig, det är nog snarare en egen tolkning i den riktningen, och då kan jag bara beklaga att någon formulering lämnat ett sådant tolkningsutrymme.
2009-11-04 15:10:01
|
|
|
|
|
|
Hampus Lybeck
|
|
Ett exempel beträffande andra stycket i Håkans inlägg ovan:
Förra året observerade Nils Kjellén, ledamot i Rk, en orienthussvala vid Falsterbo. Rk var såvitt jag minns överens om att artbestämningen var korrekt, men underkände på grund av för dålig dokumentation.
2009-11-04 16:17:57
|
|
|
|
|
|
Leif Andersson
|
|
Jag tycker det är något förvirrande att en del inlägg i denna tråd avser rk, andra rk och rrk, och en del enbart rrk. Vad gäller? Var det enbart rk du ville ägna uppmärksamhet Christer?
Rrk borde väl vara intressantare att diskutera i ett lokalt forum som detta. Rk är rimligen mer en fråga för GOF:s styrelse.
Och jag vill också veta hur rrk utses. GOF:s styrelse har uppenbarligen inget att säga till om i det fallet. Är det kanske därför kvinnorepresentation totalt saknas t ex?
2009-11-04 18:00:30
|
|
|
|
|
|
Håkan Thorstensson
|
|
Jag sprang helt förbi Elons, och därmed även Leifs, fråga hur rrk-ledamöter utses. På den tiden jag själv tillhörde rrk (vid närmare eftertanke hette det nog fortfarande lrk då jag kom med), så diskuterades lämpliga kandidater inom kommittén, och när man enats om en eller flera personer tillfrågades helt enkelt dessa.
Jag vet inte om proceduren är densamma idag, det får nuvarande kommittéledamöter svara på. Men Leifs avslutande fråga stämmer ju till eftertanke - jag kan inte påminna mig att det någonsin funnits en kvinnlig ledamot i lrk/rrk! Rätta mig gärna om jag har fel.
2009-11-04 18:27:09
|
|
|
|
|
|
Per Björkman
|
|
Under fliken "Kontakter" i Svalan kan man hitta alla RRK.
För närvarande finns det två kvinnor, Katarina Stenman i Västerbotten och Elna Jonsson i Jämtlamd/Härjedalen.
2009-11-04 20:23:53
|
|
|
|
|
|
Håkan Thorstensson
|
|
En poäng till dig, Per. Jag avsåg i och för sig vår egen rrk, men det framgick ju faktiskt inte.
(Förresten har ju rrk:s geografiska täckningsområde krympt med tiden, det omfattade ju tidigare även norra Halland.)
2009-11-04 20:32:00
|
|
|
|
|
|
Johan Svedholm
|
|
Nya rrk-ledamöter utses, åtminstone i Göteborg, mer eller mindre precis som Håkan beskriver ovan. Att inga kvinnor ingår i rrk Gbg kan förklaras med den enkla anledningen att de vi tillfrågat hittills har tackat nej.
Men visst är det en störande sned genusfördelning i rrk, och visst är detta något vi diskuterar. Dessvärre är det väl till stor del så det ser ut i skådarleden överhuvudtaget. Det är snarare detta som speglas i rrk:s sammansättning än att rrk skulle vara en ärkepatriarkalisk struktur i sig. Därmed inte sagt att skådarklimatet i övrigt skulle vara fritt från inflytande från patriarkaliska strukturer, som vi ju hittar så gott som överallt i vårt samhälle.
2009-11-04 21:58:09
|
|
|
|
|
|
Kristoffer Nilsson
|
|
Hej igen!
Detta kanske inte är ett relevant inlägg just nu, men eftersom Håkan undrade så skriver jag några rader. Jag menar att äldre observationer i vissa fall diffar ganska kraftigt mot dagens och vi kan ta fjällabben som exempel.
Går vi tillbaka till 1988 som var ett bra fjällabbsår i Sverige så är den publicerade fyndbilden radikalt avvikande mot senare års. 1988 publicerades cirka 140 fjällabbar i Sverige och månadsuppträdandet ser ut på följande sätt: Augusti (ca 10), Sept I (5), Sept II (ca 80), Okt (ca 45). Som jämförelse kan nämnas att det har publicerats drygt 30 "oktoberfjällabbar" under hela perioden 2000-2008.
Jag tycker att det är viktigt att komma ihåg att vi ständigt lär oss mer och mer om både artbestämning och fåglars uppträdande mm. Det som har varit en "sanning" i åratal kan förändras till en ny "sanning" imorgon.
En tidigare fråga rörde vem som granskar Rk och här tycker jag att Rk granskar sig själva på ett synnerligen bra och trovärdigt sätt. Ett tydligt exempel på det är ju feldegg-fynden som jag tidigare nämnde och det kan säkert finnas mer som kan behöva nya infallsvinklar och resonemang i framtiden, och där kanske fjällabben är en av dem? Vi får väl se. Må väl!
2009-11-04 23:58:41
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
