|
|
|
|
|
|
|
|
Trädpiplärkor.
|
|
|
|
Kristoffer Nilsson
|
|
Hej,
De senaste dagarna har jag fövånats av regelbundna observationer av trädpiplärkor i Bohuslän så jag har luskat runt lite i de historiska databankarna och, till min förvåning, visar det sig att det finns marsfynd av trädpiplärkor samtliga år under 2000-talet på Kustobsar.
För egen del brukar jag inte se de första trädpiplärkorna förrän i senare delen av april. Vad kan det bero på att få trädpiplärkor ses regelbundet redan i mars? Finns det någon som är duktig på trädpiplärkans flyttningsvanor som kan hjälpa mig att reda ut detta? Må väl!
2005-03-27 20:53:53
|
|
|
|
Martin Oomen
|
|
Utan att trampa någon eller några för hårt på tårna så tror jag att det rör sig om oavsiktliga felbestämningar.
Sedan kan man tänka sig att en viss snöbollseffekt uppkommer när första exemplaret väl är rapporterat..
Detta är bara en av kanske flera förklaringar men när det gäller en tropikflyttare som trädpip så känns dessa fynden som dom är i tidigaste laget, men fåglar har som bekant vingar så inget är omöjligt!
//Martin
2005-03-27 21:50:49
|
|
|
|
Christer Fält
|
|
Goafton!
Håller med dig Kristoffer, man reagerar ju på obsarna eftersom de första "trädpipen" brukar man höra/se i den senare delen av april. Jag skulle oxå vilja ha svar på Kristoffers intressanta frågor.
Vidare, jag tänker inte här spekulera i andras trädpipsobsar - full respekt för dessa rapporter med andra ord. Likafullt vill jag i sammanhanget berätta att nu när rödvingetrasten börjat röra på sig så upplever jag - understryker JAG - stundom dess läte på lite håll som mycket trädpiplikt, ja till och med ibland som en perfekt imitation!!!
/Mvh
2005-03-27 23:41:29
|
|
|
|
Björn Dellming
|
|
Christer hann före mig med att skriva om trädpip-rödvinge-teorin. Den senaste veckan har rödvingetrastarna börjat strömma in och för den som inte är helt hundra på alla lockläten så är det en MYCKET lätt fälla att ramla i. Jag har själv tagit fel på det. Lyssnar man dock noga så har rödvingen en lite mer "sugande" karaktär på lätet.
2005-03-28 09:26:28
|
|
|
|
Peter Strandvik
|
|
Trots allt finns det en o annan tidig trädpiplärka!!
Det finns nog möjligheter till andra tolkningar än felbestämningar!
Själv hade jag en sjungande (som hävdade revir på samma lokal, senare i april o maj), 31.3 2003 (tror jag),vid Hållsungamyren.
Möjligen kan det vara en delpopulation som övervintrar på annan plats(??), o därför har ett annat sträckmönster??.
Det tål att följas och granskas!
Andra arter ändrar ju oxå övervintring och sträck!
Övervintrar alla trädpip s om Sahara tex??
Peter S
2005-03-28 17:58:30
|
|
|
|
Martin Oomen
|
|
Hej igen
I tidigare inlägg i den här tråden skrev jag lite enkelt att jag tror att "alla" observationer rör sig om oavsiktliga felbestämningar. Vill nu bara förtydliga mig med att säga att jag inte tror på att alla trädpiplärkor som rapporteras tidigt är felbestämningar!
Visst finns det trädpiplärkor liksom andra tropikflyttare som dyker upp extremtidigt precis som din trädpiplärka Peter!
Jag har dock känslan av att många nyare/färskare ornitologer inte alltid har klart för sig när fåglar anländer på våren och i vilken omfattning dom gör det. Klassiska exempel på detta är grönbenor som rapporteras före skogssnäppor, bivråk före ormvråk, ja listan kan göras lång.
mvh Martin
2005-03-28 19:41:50
|
|
|
|
Aimon Niklasson
|
|
Intressant diskussion!
Eftersom jag bidragit med rapporter om trädpiplärka så tyckte även jag att det var mycket tidigt på året men fredagen och lördagen var riktigt bra sträckdagar på Sotenäset dvs om man tog sig upp i gryningen och frös fram till 11. Jag såg inga och hörde inga rödvingar och inte mycket annan trast heller. Jag känner trädpiplärkan sedan tonåren dvs sedan ca 50 år tillbaka och är tyvärr varken färsk eller ny. Jag har stått med Gustav Rudebeck vid Falsterbo på 60 talet och hållit på sedan dess. Förkovrade mig i höstas på både rödvinge och trädpip bland annat med en annan färskare skåning på Näset och jag hör fortfarande gråskimlig fladdermus mycket väl utan detektor. Dvs jag tror fortfarande att det jag hörde och såg inte var rödvinge utan fåglar som lät precis så som trädpiplärka låter. Sen har naturligtvis lätesbestämning i sig sina problem. Bofink kan som bekant sjunga som bergfink och tvärsom så riktigt säker kanske man aldrig kan vara om man inte gjorde som Sven Nilsson på sin tid.
Nåväl 23 obsar ha jag efteråt letat reda på i Svalan från mars och det är intressant att förutom 2 obsar från medio mars är alla övriga från sista veckan i mars. Om "folk" skulle rapportera slarvigt borde det väl vara fler i början av månaden oxå?? Dessutom anges medianankomstiden för första obsen i Skåne vara 11 april! Fåglar i Skåne 2002. I Danmark finns på nätet upgifter om uppgifter från första veckan i april från samtliga år jag hittade och från sista veckan för ett år åtminstone.
Erik Rosenberg skriver att trädpiplärkan kommer samtidigt med lövsångaren när björkarna slår ut.
Idag kom lövsångaren till Skåne!
Jag tror att vi har mer att lära och kanske borde vi spela in flyktläten även på vårfåglarna i yttre kustbandet när dom ankommer från Danmark! Det är nog skillnad på datum när dom kommer in från havet tills dom spelar på mon!
2005-03-28 21:04:19
|
|
|
|
Kristoffer Nilsson
|
|
Tack för alla svar kring min undran. Flera svar med teorier välkomnas varmt.
Jag har slagit i ett tjugotal böcker efter Peters fråga kring evetuella populationer som kan övervintra någon annanstans än i de normala övervintringsområdena, men jag har inte hittat någonting som nämner något om detta.
Den bästa boken inom området är, enligt mig, Pipits & wagtails av Per Alström och Krister Mild, med massor av spännande läsning.
Övervintringsområdena ligger i huvudsak i de norra delarna av tropiska Afrika enligt samtliga böcker jag har tittat i. Arten övervintrar även i Indien, men det är troligen inte "våra" fåglar.
Nej, detta är ett mysterium för mig. Även om jag inte har hållit på med fågelskådning mer än sedan mitten av 1980-talet så har jag faktiskt aldrig hört en trädpiplärka före 15 april. Vissa år ligger den första observationen inte förrän i början av maj! Man får väl helt enkelt hoppas på större tur framöver. Den sjungande trädpiplärka som Peter berättar om måste ju vara något alldeles extra i slutet av mars. Grattis! Må väl!
2005-03-29 23:19:29
|
|
|
|
Magnus Unger
|
|
Kan bara instämma med Kristoffer att det är mycket märkligt att jag inte heller haft trädpiplärka före 15 april. Min tidigaste nånsin är 21 april med risk för att jag kan ha glömt någon. Att jag inte haft någon tidigare än så kan omöjligtvis förklaras med att jag inte är ute tillräckligt i kustbandet eller att jag skulle ha svårt med lätet.
Dock har jag bara ca 15 aktiva skådarår i bagaget, kanske kan Uno med sin enorma skådarlängd ge exempel på sina tidigaste obsar?
2005-03-30 13:03:32
|
|
|
|
Christer Fält
|
|
Go em!
Nu har det hänt igen. Bivråk sedd den 28 mars enligt Svalan. Skall man ta det hela med en axelryckning? Bör man tänka att det spelar väl ingen roll, det viktigaste är när allt kommer kring att vi skall ha kul tillsammans i fält, dela broderligt och systerligt äggmacka och termoskaffe under himlavalvets blågula sken. En bivråk hit eller dit i mars leder inte till några avgörande vetenskapliga konsekvenser. Strunt samma. Världen går inte under med andra ord.
Men för egen del kan jag inte tänka så, jag delar åsikten med många skådare att en obs av en bivråk den 28 mars är något makalöst märkvärdigt. Detsamma skulle gälla i något - inte mycket - mildare grad om datumet var den 28 april!!! Intresset eller drivkraften hos mig och flertalet skådare är ju att man vill veta och förstå omständigheterna kring en udda obs eftersom den egna erfarenheten viskar som regel något annat, i fallet bivråken att den är en försommarfågel. Andra gånger viskar erfarenheten att här finns det brister och då lyssnar man och därmed utvecklar skådandet och lär sig något nytt. Fågelskådning är ju en sådan komplicerad (-och underbar) "hobby" att det alltid finns något att lära, oavsett "skådarlängd".
Nu tillbaka till trädpiplärkan. Jag vill inte hävda att ni som sett/hört trädpiplärka i mars har fel i bestämningen, full respekt för er som sagt, men tron på den egna erfarenheten är tyvärr starkare och den berättar vad Magnus och Kristoffer tidigare har redovisat.
/Mvh
2005-03-30 17:32:49
|
|
|
|
Björn Dellming
|
|
Måhända har alla bin i Reaby socken i småland tröttnat på vintersömnen, och längar ut i det fria för att sörpla i sig av det dignande smörgåsbord av nektar som som våra nu blomstrande ängar erbjuder... Detta borde väl locka kunna locka till sig en och annan bivråk, eller?
2005-03-30 19:51:16
|
|
|
|
Christer Fält
|
|
Afton!
Hehehe...
Det kommer mera och ni som inte orkar, finner ärendet så att säga avklarat kan nu sluta läsa och byta tråd. Jag roade mig nu i afton att kolla tillbaka 10 år i tiden för att se efter när jag råkar den första trädpipen för året.
2005 - ??
2004 - 24 april
2003 - 17 april
2002 - 21 april
2001 - 27 april
2000 - 24 april
1999 - 24 april
1998 - 6 maj
1997 - 28 april
1996 - 24 april
1995 - 1 maj
När det gäller bivråken skall jag kolla vidare men jag vet på förhand att jag aldrig sett en bivråk i Sverige innan 5 maj, skulle gissa att de flesta obsar ligger mellan den 10-15 maj, några år troligen något senare.
/Mvh
2005-03-30 20:26:03
|
|
|
|
Uno Unger
|
|
Min erfarenhet efterfrågades i något tidigare inlägg. Min allra första trädpiplärka såg och hörde jag sjunga vid Härlanda tjärn den 4/5 1958. Mina årsförstafynd av trädpiplärka efter 1958 har oftast utgjorts av sträckande fåglar som upptäckts med hjälp av sträcklätet.
Jag tror inte jag någonsin haft någon trädpiplärka före den 15/4 i Sverige och vid en snabbkoll i gamla anteckningar hittade jag en obs från 19/4 1964 och en obs samma datum 40 år senare som de tidigaste. De flesta förstaobsarna har jag noterat i sista veckan av april, men relativt ofta har det dröjt till första dagarna i maj.
Jag har funderat mycket på om marsfynd av trädpiplärka är möjliga eller om det enbart rör sig om felbestämningar. Så länge marsfynd inte är bevisade genom fotografering eller bandinspelning förbehåller jag mig rätten till en skeptisk hållning till trädpiplärkor rapporterade i mars. Det är förvisso så att den egna erfarenheten har stor makt över vad man tror är möjligt.
Möjligen kan sävsparven utgöra en risk för felbestämning av sträckande trädpiplärkor. Sävsparvens, för många skådare mindre kända, sträckläte (enligt Fågelguiden ett orent tonande "bzy") kan troligen lätt förväxlas med trädpiplärkans sträva lockläte. Sävsparvens flykt är dessutom i vissa lägen mycket piplärkelik.
Sjungande ängspiplärkor i mars utgör sannolikt också en förväxlingsrisk, det är inte alltid ängspiplärkan håller till i helt trädfri miljö utan relativt ofta sitter den i träd och buskar under sina sångaktiviteter liksom trädpiplärkan.
Jag tror att många tidiga fynd har gjorts av skådare som inte har klart för sig det unika ur fenologisynpunkt deras obsar utgör.
6 obsar under tiden 23/3-2/4 som rapporterats till Svalan har gjorts i Bohuslän, 2 obsar föreligger från Västergötland och vardera 1 fynd från Småland resp. Öland, alltså inget fynd ännu i Skåne och Halland, vilket man skulle förvänta sig om arten redan anlänt till norra Götaland. Om någon av rapportörerna i Bohuslän läser detta vore det intressant med en redogörelse över fyndomständigheterna och om det är höjt över varje tvivel att bestämningarna är korrekta.
2005-04-03 13:54:07
|
|
|
|
Aimon Niklasson
|
|
Dom obsar jag gjorde grundar sig enbart på läten och i ett fall av att jag såg en piplärkelik fågel.
Jag var medveten om att det var tidigt men jag uppfattade lätet som mycket typiskt och mer utraget än sävsparvens läten. Hörde en hel del trädpiplärka i höstas men däremot färre sävsparv. Det var så att säga fler "z" i ljudet.
Långfredagen och påskafton var mycket goda sträckdagar på Sotenäset åtminstone tidigt på förmiddagarna med dog ut helt påskdagen och annandagen.
Annars tror jag Unos förslag om sävsparv är betydligt bättre än förväxling med rödvinge vilket jag har svårt att förstå.
Naturligtvis är sträcklätesbestämda fåglar ett problem och skall dom höjas över allt tvivel så måste man förståss spela in lätena. Samtidigt om man uppfattar ett typiskt läte tycker jag man måste rapportera det och möjligen finns det någon som inte rapporterar pga av att man "vet" att det inte är möjligt och då får man ju sas en omvänd "Kejsarens nya kläder". Ser fram emot fler sonogram och fler liknande diskussioner om andra arter! Dom är välgörande.
2005-04-03 15:48:43
|
|
|
|
ingemar johansson
|
|
Hej Aimon mfl.
Roade mig med, i slutet av 70-talet, att gå i genom fältanteckningar (ca 2 hyllmeter anteckningsböcker) från 10 ornitologer som varit aktiva i och kring Trollhättan under perioden 1961-71, dvs innan jag själv började skåda i området. Under åren 1961-2000 ( i pricip daglig fältaktivitet under april/maj). Tidigaste noteringen 14/4-67.
Själv har jag inte någon obs före 18/4 (gulärla samma dag)
Långfredag och påskafton räknande jag sträck utmed dalslandskusten och hade ca 70 sträckande och säkert lika många "neddimpande" ( rastande) sävsparvar. jag förmodar att det sträckte, "damp ned" en del sävsparvar också ute på Sotenäset?
För övrigt så instämmer jag helt i ditt påstående kring "kejarens nya kläder". Det är ju detta fenomen som ligger bakom sk "proppen ur" effekten när det gäller artbestämning mm.
Hälsningar
Ingemar JOhansson
2005-04-03 19:44:09
|
|
|
|
Aimon Niklasson
|
|
Hej Ingemar!
Tack för din argumentering. Nu börjar jag vackla!?
Visst fanns det sävsparv här och där men inte i den mängden. Finns det andra som uppfattat sävsparvsträcket norr om Göta älv som intensivt?? (länkas dom förresten av Älven åt NO???)
Vore kul om någon med faciliteter spelade in sträckläten nu under våren för att se om lätena överlappar sonogramatiskt!?
Skulle vara intressant om Kustobsar kunde ha en "Ljudlåda" där man kunde försöka samla didaktiska ljud och dess sonogram och bygga upp ljudbibliotek (fortsättning på korsknäbbprojektet). Böckers bokstavsonomatopoetiska beskrivning av ljud blir ju rätt subjektiv och trots CD inspelade ljud i ökande omfattning så beror ju ändå upplevelsen på en mängd olika saker inte minst tekniska. Ljud och syn är ju ornitologens viktigaste metoder. Det är ju tur att vi inte behöver andvända lukten för att bestämma dom. Lägger in en kommentar om möjlig förväxling med sävsparv och tar bort obsarna när någon visar att sävsparvens "z"innehållande ljud kan vara lika långt som hos trädpiplärka. I annat fall var det kanske i alla fall en piplärka om nu inte uppfattningsförmågan börjat vackla också!! Man har ju börjat bli några bast!
2005-04-03 21:41:12
|
|
|
|
ingemar johansson
|
|
Hej Aimon!
Ett litet förtydligande! Den lokal som jag räknade sträck vid ligger utmed Dalslandskusten ca 2 mil norr om vänersborg.
Dalslandskusten har en, i bland, betydande uppsamlingseffekt för NO- sträckande tättingar. i stället för att sträcka ut över vänern följer en del tättingar dalslandskusten i NNO riktning.
Även vid Hullsjön rastade rikligt med sävsparv (ca 100 spridda på fält och i buskridåer) påskhelgen.
Det som du kallar Z -lätet hördes kanske vid 10 tillfällen uppe i dalsland, det övervägande lätet på de fåglar som sträckte/flög mot NNO var det mjukare siuu...(med stor reservation för att andra bokstaverar annorlunda.
Jag är övertygad om att du har god pejl på sävsparvens läte, även Z-lätet.
Är andra möjliga arter uteslutna. jag tänker på skärpiplärkeläte - ett utdraget sådant.
vad säger Uno, som torde var den som umgåtts intensivast med skärpiplärkor?
Hälsningart
Ingemar Johansson
2005-04-04 08:37:19
|
|
|
|
Magnus Lundström
|
|
Jag har med intresse följ den livliga debatten angående tidiga piplärkor då jag själv observerade en trädpiplärka på Amundön 1/4. Denna fågel bestämdes utifrån lätet vilket jag uppfattade som typiskt "trädpip". Från att tolka från ovanstående diskussioner känns det som förväxlingsrisken med sävsparv är större än vad jag tidigare uppfattat. Jag skall i dagarna studera sävsparven sträckläte extra noggrant. (väljer tillsvidare som kanske flera redan noterat att inte lägga in obsen på "Göteborgsjakten 2005"). Vidare har jag funderat på om inte vissa enstaka trädpiplärkor kan övervintra på kontinenten och "hänga" med ängspiplärkor upp till Sverige under vårflyttningen. Vore intressant att höra synpunkter på detta.
2005-04-04 20:46:23
|
|
|
|
Aimon Niklasson
|
|
Intressant ide Magnus!
Under påsken kom dom som jag uppfattade som trädpip just tillsammans med ett glest som jag uppfattade det ängspiplärkesträck.
2005-04-05 10:22:17
|
|
|
|
Christer Fält
|
|
Go fm!!
Några reflektioner kring ämnet, håller med Uno när han skriver:
”Jag tror att många tidiga fynd har gjorts av skådare som inte har klart för sig det unika ur fenologisynpunkt deras obsar utgör”.
Denna insikt bygger på att man är och har varit mycket aktiv som primärskådare, refererar man blott till sin skådarlängd – som många äldre gentlemän stundom gör – hamnar man i mina ögon snett i debatten. De senaste 7-8 åren har jag själv varit extremt aktiv i fält, det känns ibland löjligt när jag själv gör misstaget och pekar på min snart 25- åriga erfarenhet i en ornitologisk diskussion. Argumentet håller helt enkelt inte. Sen kommer frågan om fallenhet in i bilden. Några skådare arbetar ständigt med sin begåvning, andra inte.
Vidare så talade jag med Uno häromdagen när vi var på Vinga, han visade lite förståelse för mitt tal om rödvinge vs trädpip, och menade istället att sävsparven var en sannolikare förväxlingsrisk. Jag vidhåller dock att en rödvinge på litet håll som man blott hör inte ser är mycket trädpiplik. Aimon du skriver:
”Annars tror jag Unos förslag om sävsparv är betydligt bättre än förväxling med rödvinge vilket jag har svårt att förstå”.
Håller med dig Aimon (!) men vad specifikt är det du inte förstår? Vidare får du gärna förklara vad du menar med ”en omvänd Kejsarens nya kläder”?
/Mvh
2005-04-05 10:28:14
|
|
|
|
Aimon Niklasson
|
|
Hej Christer!
Jag upplever trädpiplätet som ett ganska "rakt" och "z"-haltigt läte medan rödvingen har ett mjukare mer sugande läte med inslag av ett "bohuslänskt" ljudande ii.
Men som sagt det är ju min personliga upplevelse av ljuden.
Endast med sonogram kan man väl visa repeterbarheten som ju krävs för att närma sig det vetenskapliga. Håller med om att man inte skall använda sin erfarenhet som något större argument och det var väl just det jag menade med min anspelning på HC Andersens saga (jubileumsanspelning) genom att likaväl som man inte ser det som fattas så kanske man inte omvänt ser det som finns för att man "vet" att det inte finns.
Går det inte en historia om "en svart stork" bland ornitologer i trakten??
För Platon var ju ide´n sanningen sägs det , men för oss som är amatörer hoppas vi ju hela tiden att vi skall förstå vad som döljer sig bakom idén.
Ha dé!
2005-04-05 11:14:48
|
|
|
|
Uno Unger
|
|
En kort kommentar beträffande skärpiplärkans läte kontra trädpiplärkans. Jag har inte tänkt på det som en förväxlingsrisk, men det kanske inte är helt omöjligt i vissa lägen. Jag tror dock att nämnda förväxlingsrisk är försumbar jämfört med risken att felbestämma sävsparvar, som ändå uppträder i betydligt större mängd under aktuell tid på lokaler som inte lika mycket frekventeras av skärpiplärkor.
2005-04-05 14:52:32
|
|
|
|
Christer Fält
|
|
Hej igen..!
Ett kort inlägg, sen bör samtalet övergå till drillsnäppans fenologi - se Unos tråd på startsidan.
Jag talar gärna filosofi med dig Aimon (!!) ämnet är mitt yrke och därtill stora privatpassion sen många år!! Ser framemot samtal när vi råkas i fält. Dock går jag litet vilse i dina resonemang, än mer när talet om en svart stork kommer på tal. Vad menar du?
/Mvh
2005-04-05 16:12:55
|
|
|
|
Jonas Grahn
|
|
"The Migration Atlas" säger förresten att det övervintrar en del trädpiplärkor i Medelhavsområdet (Grekland, Kreta etc), och kanske är det de som ger dessa ovanligt tidiga fynd. Å andra sidan är det egentligen inte övervintringsområdet som har betydelse, tornseglarna anländer ju t ex ofta i mars till Storbritannien.
Växthuseffekten har ju också bevisligen gett allt tidigare ankomstdatum.
En annan fråga: när tycker ni dom (trädpiplärkorna) försvinner på hösten? Runt Falköping kan man räkna säkra oktoberfynd på ena handens fingar, men från i höstas finns en obs på 30 st på Svalan. Felinmatning/-bestämning, eller är jag för misstänksam?
/Jonas
2005-04-07 21:04:43
|
|
|
|
Kristoffer Nilsson
|
|
Verkligen intressant läsning, Jonas. Hur får man tag på den nämnda boken? Vet du det? Något jag helt missat, men titeln låter ju lockande. har du mer info? Må väl!
2005-04-07 21:56:20
|
|
|
|
Magnus Unger
|
|
Enstaka oktoberfynd görs även här i Göteborg varje år, dock fler än i Falköping kan jag tänka mig. Det rör sig då nästan uteslutande om ensamma sträckande fåglar, alltså aldrig flockar på 30 ex, detta gäller väl nästan alla tider på året att trädpipen inte är lika flockbenägen som ängspip, oftast kommer dom ju snarare ensamma eller i mycket glesa flockar under sträcket.
2005-04-08 13:17:36
|
|
|
|
Jörgen Grahn
|
|
Jonas gör bara strandhugg här, så jag kan väl ta och
peka ut "The Migration Atlas":
http://www.bto.org/research/projects/atlas.htm
2005-04-09 09:11:38
|
|
|
|
David Erterius
|
|
Hej hej,
Här kommer en kort rapport från allra sydligaste delen av svenska västkusten. Var idag och skådade på Falsterbonäset tillsammans med Mattias Ullman. Vi hade trädpiplärka vid tre olika tillfällen: 3 rastande vid Ljunghusen, 1 sträckande på Nabben samt 1 sträckande på Knösen. Själv har jag aldrig innan haft arten så här tidigt, mitt tidigare personbästa var från den 17 april vid Vombs vattenverk. Ser på Svalan att arten även rapporterats från flera andra håll i Skåne idag så det verkar ha skett ett rejält inflöde inatt/idag. Kan även nämna att vi hade en mycket tidig ärtsångare som rastade i vresrosorna mellan Nabben och Fyren, endast två dagar från godkänt skånskt fenologirekord (FiSk 2003)!
2005-04-15 23:11:53
|
|
|
|
Aimon Niklasson
|
|
Trevligt David!
Nu har vi fått rapport både från Syd och från Nord(!)
så nu slutar vi sätta frågetecken efter våra observationer.
Enligt erfaren källa skall den även ha spelat i anslutning till Sandsjöbackareservatet i dag så Pass på!
2005-04-16 13:07:36
|
|
|
|
|
|
|
