|
|
|
|
|
|
|
|
En fjäderklädd fråga
|
|
|
|
Christer Fält
|
|
Glad sommar på er alla!
Raskt till en fråga som gör mig litet konfunderad:
Ladusvalan och backsvalan saknar ”behåring” (fjädrar) på tarser och fötter medan hussvalan har rikligt med fjädrar på dessa ställen, varför är det så?
2013-07-06 10:07:23
|
|
|
|
Göran Karlsson
|
|
Enligt "A handbook to the swallows and martins of the world" är det av de 74 beskrivna arterna bara de tre arterna i släktet Delichon som har fjäderbeklädda ben och fötter. Varför det är så har inte sett någon förklaring till i form av att befjädringen skulle ha någon speciell funktion. Troligen är det bara så. Alla käraktärer kan inte förklaras med funktionalitet utifrån ett evolutionärt perspektiv. Så t.ex. har män skäggväxt men inte kvinnor utan att det skulle finnas någon speciell funktion som gör det fördelaktigare för män än för kvinnor att ha skägg.
Är det inte någon nackdel för svalorna i form av minskad överlevnad eller ungproduktion att ha fjädrar på ben och fötter finns det ju inget evolutionärt tryck som gör att karaktären försvinner. Dom kommer således att få dras med sina fjäderbeklädda benoch fötter liksom vi män får fortsätta raka oss om vi inte vill ha hårbevuxna ansikten.
2013-07-07 21:54:00
|
|
|
|
Christer Fält
|
|
Tack Göran! Har även ställt frågan på Svalans bildgalleri, dock inget svar. Hur som helst. Jag har lite svårt att tro att fjädrarna finns där utan anledning.
2013-07-08 17:05:38
|
|
|
|
Niklas Aronsson
|
|
Spännande fråga. Fjäderbeklädda ben och fötter på fåglar är ju allmänt accepterat som en adaptation till kalla förhållanden, till exempel ripor. Så man borde kanske vända på frågan – varför har så många svalor fjädrar där? De är ju inte direkt specialiserade för kalla förhållanden? En hypotes jag hittade efter mycket letande är att det kan hänga samman med att de vistas mycket på hög höjd där det är kallt. Till exempel är ju seglarnas fötter fjäderbeklädda. Men det förklarar ju då förstås inte varför två svalor saknar detta. Vet inte om man kan tänka sig att dessa har tillbakabildats på grund av ändrad livsföring. Åtminstone ladusvalan har ju förändrats från en grotthäckare till en art som är helt beroende av mänskliga konstruktioner för sin häckning.
2013-07-10 18:52:56
|
|
|
|
Christer Fält
|
|
Tack Niklas!
2013-07-11 08:49:13
|
|
|
|
Ola Wennberg
|
|
Frågade Lasse Larsson om denna intressanta fråga. Han sa att det beror på att hussvalan tillbringar mycket tid i luften och på hög höjd (dvs kallt) och därför passar det bra med fjäderbeklädda tarser i likhet med en del andra fåglar som finns i kalla områden, precis som Niklas skriver ovan. Ladusvala och backsvala tillbringar inte lika mycket tid på hög höjd. Hussvalan lever alltså ett liv likt tornseglaren och jag har för mig att Lasse nämnde att detta gällde även de andra Delichonarterna så nog har detta en speciell funktion som funktionalitet utifrån ett evolutionärt perspektiv. Mvh Ola
2013-09-13 21:22:26
|
|
|
|
|
|
|
