|
|
|
| LOGGA IN |
|
|
För att göra inlägg i forumet måste du logga in. Eftersom forumet drivs i samarbete med Kustobsar, är det Kustobsars användaruppgifter som gäller.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Skall lokal för fågeln eller observatören rapporteras?
|
|
|
|
Uno Unger
|
|
På Svalans diskussionssida togs rubricerade problematik upp häromdagen. Jag tyckte att Per Flodin gjorde en bra sammanfattning av vad som borde gälla. Enligt Per vore det rimligt att i möjligaste mån rapportera fågelns position, åtminstone för alla rapporter med häckningskriterier samt för stationära/rastande individer. Vid sträckräkning kan det kanske däremot i många fall vara smidigast att rapportera från observationsplatsen.
I dessa tubkikartider är det inte ovanligt med observationer över avstånd på 5-10 km. Som sagt när det gäller obsar av sträckande fåglar (t.ex. havsfåglar från Kråkudden eller rovfåglar/sjöfåglar vid Brudarebacken) är det väl ok att rapportera dem från observationsplatsen.
Om man t.ex. stod på Getterön när det begav sig och tubade in den svartvingade gladan på Balgö och sedan anger Getterön som lokal för fågeln, ser jag det mer som en personlig strävan att få en så fet lokallista för Getterön som möjligt. Vidare är det väl tveksamt om man skall rapportera så vitt skilda lokaler på Orust som Varekilsnäs, Råssö eller Ängholmen för en sittande havsörn på ön Hjälm i Kalvöfjorden.
Jag är rädd för att det ibland är olika typer av personliga listor (lokallistor, kommunlistor eller landskapslistor) som styr lokalvalet. I vilket fall som helst borde det framgå av en kommentar om en observationslokal skiljer sig från den lokal där fågeln befunnit sig. Jag tycker då det är bättre att ange lokalen för fågeln och i kommentaren nämna varifrån man sett den än tvärtom
Det skulle vara intressant med kommentarer på detta tema, så skriv gärna ner era tankar kring denna problematik.
2005-02-26 05:35:21
|
|
|
|
Jörgen Grahn
|
|
Lokalen för fågeln har prioritet, tycker jag.
Och mer allmänt: anledningen att vi diskuterar sånt *här*
är att Svalan inte hjälper till med några riktlinjer. Allt som
finns där är ett gränssnitt och sen får man själv lista ut bäst
man kan hur man bör mata in sina observationer. Det bästa
man kan göra då är att se hur andra gjort och försöka följa
något allmänt mönster.
Regler, riktlinjer och tips borde alltså finnas på Svalan.
(Brasklapp: jag använder sällan Svalan och kan ha missat nåt)
2005-02-26 13:58:39
|
|
|
|
L. Stefan Andersson
|
|
Tjohopp!
I största möjligaste mån brukar jag själv rapportera en obs där fågeln befinner sig. Men visst kan det uppstå delikata problem för dem som har trasslat in sig i listornas snåriga djungel. Mina listor är så få att jag själv inte brottas värst med problematiken. Men ta ett färskt exempel:
Jag satt idag på den norra av de för området så framträdande båda Brottkärrsbergen ( Jag kallar dem så eftersom jag inte hittar något annat namn. ) Härifrån ser man fantastisk långt åt alla håll men speciellt mot väster och söder.
En ung havsörn upptäcks över Styrsö i väst. Under drygt 50 min passerar örnen bl.a följande lokaler: Styrsö, Askims fjord, Smithska udden, de bägge Amundöarna, Billdals skärgård och Sandsjöbackareservatet. Så långt har väl en ambitiös listsamlare med dessa lokaler i bagaget redan fått en stroke..... Vilken lokallista skall örnen placeras i - en eller alla?????
Jag valde helt sonika att placera obsen till Askims fjord bara för att det var över detta större område som örnen uppehöll sig under längst tid vid obstillfället. För min del hamnar örnen "bara" på Gbg jakts listan. Men jag är lika glad ändå för det är inte varje dag man ser en havsörn.
Tjosvejs!
2005-02-26 18:29:29
|
|
|
|
Kristoffer Nilsson
|
|
Hej,
Nyss hemkommen från en strålande fotbollshelg i Manchester så vill jag bara skriva att jag håller med Uno och övriga skribenter i deras "röda tråd" om att fågelns position är det som bör rapporteras.
Precis som Uno skriver tror jag att det är många skådares listor som fäller avgörandet för varifrån fågeln rapporteras. Själv har jag stått en del år och räknat från Smithska udden och därifrån räknar jag, i huvudsak, det som sträcker över Näsetudden. När jag ser flockar över skärgården eller Askim så rapporterar jag dem från Askim med kommentar om min position. Det har känts helt naturligt att göra så. Särskilt när min avsikt är att dokumentera sträcket över Näsetudden.
När det gäller Hönö är det svårare, tycker jag. Jag har vid några tillfällen ifrågasatt varför man rapporterar från Kråkudden (när vindskyddet ligger på Räveskär), men jag har förstått att man gör det av tradition. Helt ok, tycker jag.
Vad bör man annars göra i ett sådant fall? Skriva havets namn och obsplatsen därefter? Ja, kanske...
Däremot tycker jag att det är märkligt, som Uno ger exempel på med den svartvingade gladan, att man anger Getterön som fågelns position när den bevisligen befinner sig på Balgö! Det har jag svårt att förstå. Jag har även svårt att förstå flera observationer från Brudarebacken där man i kommentarsfältet ser att fågeln har flugit över ex-vis Torslandaviken, men ändå rapporteras från Brudarebacken! Om en sådan observation figurerar på en personlig lista som jämförs med andra listor så blir det nog svårt såvida inte alla gör på samma sätt och då blir det ju en djungel att veta när man ska rapportera fågeln och på vilket sätt. Finns det inte "regler" för sån´t här inom Club 300 som listskådarna kan följa på ett enkelt sätt? Jag tycker mig känna igen denna diskussion från tidigare... Må väl!
2005-03-01 11:23:50
|
|
|
|
Per Flodin
|
|
Hej!
Kring rubriken för denna diskussion verkar det finnas en rätt stor samstämmighet, att det är fågelns position som man i första hand bör rapportera. Som Uno tar upp från mitt inlägg på Svalans diskussionsforum tycker jag dock att det kan vara praktiskt att rapportera sträckande fåglar från en och samma punkt. Detta sagt med med tanke på hur det varit fram till nu med skriftliga rapporter och vid rapportering i Kustobsar. Nog har sträckande fåglar till största delen rapporterats från obsplatsen och publicerats i årsrapporter från dessa? Det är sannolikt så att det faktum att rapporterna i Svalan koordinatsätts som gör att vi nu börjat fundera på om det är det bästa.
Jag tror också att det är våra personliga lokal- och kommunlistor som orsakar viss förvirring. Någon får rätta mig om jag blandar ihop begreppen här, men Club300 har så vitt jag vet inte formulerat regler för kommunlistor. Fast om man följer samma linje som gäller för Sverige- och landskapskryss så är det fågelns position som gäller, "Observatörens position är ovidkommande". http://kryss.club300.se/rules.asp
I förutsättningarna för den i övrigt för kommunskådningen så positiva Microbirding-kryssandet har man dock valt att utgå från observatören, eller fågelns position. Samma förutsättningar som gäller bland tomtskådarna i Klubb Tomt 100. Om man då, som undertecknad, försöker samla alla sina obsar i Svalan ställs man inför frågan om det är för tomtlistans eller fågelns skull som man rapporterar? Även om jag tycker att det är fågeln som gäller skulle det kännas konstigt med några centrala direktiv. Det får man nog lämna upp till den enskilde. De respektive Rrk som har det regionala ansvaret för sammanställningen av fågelrapporten kan naturligtvis komma med råd till sina användare.
Mitt sätt att lösa detta när det gäller tomtlistan är att utnyttja möjligheten som finns i Svalan att skapa ett "syfte". På så sätt kan man genom att vara enda användaren av syftet och rapportera all tomtskådning under detta rapportera fåglarna från deras position, samtidigt som jag får de samlade under en för "vetenskapen" något mindre betydelsefull rubrik :-)
M.v.h.
/Per Flodin
2005-03-01 13:59:18
|
|
|
|
Christer Fält
|
|
Go fm!
Åtminstone vid första anblicken verkar det finnas en föreställning under denna tråd att skådare ”monterar” ihop sina fågelrapporter så att de passar in på kommun- och lokallistor. Det förefaller i mina ögon vara komiskt att förutsätta att skådare resonerar på det sättet. I fallet den ”svartvingade gladan” har nog de engagerade generösaste skäl man kan finna ut, att de tillämpar tomtkryssregler -eller snarare lokalkryssregler - på Getterön står dem fritt.
/Mvh
2005-03-02 11:47:30
|
|
|
|
Uno Unger
|
|
Notera att min fallbeskrivning med den svartvingade bara är tagen som ett exempel föranlett av diskussioner som fördes av inblandade när det begav sig. Huruvida någon verkligen har lagt in den svartvingade på sin personliga Getterö-lista vet jag inte, men är naturligtvis upp till var och en berörd att själv bestämma.
De flesta tycks dock vara överens om att det är fågelns uppehållsplats som bör rapporteras som lokal i Svalan. När det gäller sträckande/flygande fåglar passerar de ju på kort tid över/utanför ett flertal lokaler och då spelar det ju ej så stor roll om det genomgående är observatörens uppehållsplats som väljs som lokal i Svalan.
I de fall man ser en rastande fågel på en annan lokal än den man själv befinner sig på skulle jag föredra om man anger fågelns lokal i Svalan och observatörens plats i kommentaren. Det omvända, alltså att ange observatörens lokal i Svalan och i kommentaren ange fågelns uppehållsplats, anser jag mindre lämpligt. Ett tredje i mitt tycke definitivt olämpligt alternativ, är att man bara anger sin egen uppehållplats som lokal i Svalan utan att kommentera att fågeln i själva verket håller till någon helt annanstans.
Jag skall ange ett exempel så det lättare framgår vad jag menar. En pilgrimsfalk sitter ute på ön Byggholmen och ses av en skådare från Stora Amundö. Denna obs kan rapporteras på följande vis:
1. Lokal=Stora Amundö, ingen kommentar
2. Lokal=Stora Amundö, kommentar=satt på Byggholmen
3. Lokal=Byggholmen, ingen kommentar
4. Lokal=Byggholmen, kommentar=sågs från Stora Amundö
Exempel 1 är sämst och bör aldrig användas, exempel 2 är inte heller lämpligt, exempel 3 är ok, men exempel 4 är bäst.
Till ovan använda exempel kan anföras att det ofta är svårt att avgöra fågelns lokal. I aktuellt fall kan man då använda en superlokal som täcker området inom vilken fågeln håller till, i ovan nämda fall är Billdals skärgård ett bra alternativ.
2005-03-02 23:27:36
|
|
|
|
Kristoffer Nilsson
|
|
Jag håller med Uno om nästan allt han skriver i detta stycke, men jag har lite svårt att förstå resonemanget kring undantaget av sträckande/flygande fåglar.
Om jag förstår Uno rätt så menar Uno att jag, om jag står på Smitten, bör rapportera tre sträckande ormvråkar över Hovås golfbana, en tornfalk som upptäcks långt i söder över Brottkärrs båthamn, en flock med grågäss över Donsö samt en flock med bofinkar som sträcker över obsplatsen på Smitten från samma lokal, dvs Smitten i detta fall eftersom det är där jag står. Jag har lite svårt att förstå detta undantag. Varför bör man inte rapportera en flygande fågel från den position som fågeln har om man kan konstatera det istället för från en position som, utifrån fågelns placering, är direkt felaktig? Det spelar en avgörande roll, tycker jag, att fågelns position anges så ofta som möjligt när det går att konstatera. Oavsett var man själv befinner sig. Särskilt om man ska ha någon chans att kunna utläsa sträckleder och annat av rapporterna. Må väl!
2005-03-03 11:15:03
|
|
|
|
Uno Unger
|
|
Egentligen håller jag helt och hållet med Kristoffer i hans resonemang. Kan man med något så när stor säkerhet avgöra någon av de lokaler som en sträckande fågel passerar över så är det bästa att man rapporterar fågeln med tidpunkt och sträckriktning för just den lokalen.
Om man däremot tycker det är svårt/omöjligt att ange någon speciell lokal som en sträckande fågel passerar över får det väl vara acceptabelt att rapportera den från den lokal man obsar ifrån, men med kommentar om uppskattat avstånd till fågeln och uppskattad sträckriktning för fågeln.
En orsak till att Kristoffer kanske tycker att jag resonerar annorlunda är nog att han tänker "Smithska udden" medan jag tänker "Kråkudden". På Smitten är det relativt enkelt att avgöra om fågeln passerar över Näsethalvöns ca 2 km breda korridor eller i stället över Askim eller Gbg:s södra skärgård.
På Kråkudden ser man nästan bara fåglar sträcka över havet på olika avstånd från stranden och där är det i mitt tycke meningslöst eller t.o.m. ogörligt att skapa lokaler för säg varje 2 km-korridor ut till horisonten. Men om möjligt är det naturligtvis även här bra om man anger det närmaste avståndet till och sträckriktning för en passerande fågel.
2005-03-03 12:14:26
|
|
|
|
Kristoffer Nilsson
|
|
Hej igen,
Ja, Hönö och annan havsbaserad skådning är ju ett problem i detta fall. Mina erfarenheter av Hönö är att hela skärgården blir en barriär i många fall för fåglarna som sträcker mot den svenska kusten. Flera flockar med sjöorrar, lommar och annat vänder ofta upp i god tid före ön och gör väl förmodligen så även vid Rörö, Vinga, Vrångö, Tistlarna eller var de nu råkar nå den svenska kusten. En tanke är i så fall att man istället för att rapportera sträckande fåglar från Kråkudden väljer att rapportera observationerna från "Gbg:s norra skärgård, Hönö" etc. Att skapa en obsplats för varje korridor, som Uno nämner, håller jag också som tämligen tveksamt, men varför inte något liknande ovanstående förslag? Eller är Kråkudden så traditionsbundet att det inte går att rubba? Hur som helst är det ju väldigt få fåglar som når Kråkudden och fastlandet överhuvud taget och om man ser en stationär fågel kring vindskyddet så bör man nog rapportera denna från "Räveskär, Hönö" istället. Och sedan kommer ju avslutningsfrågan hur pedant man egentligen bör vara.... :o) Trevlig helg!
2005-03-04 18:00:27
|
|
|
|
Peter Strandvik
|
|
Jag vill ånyo aktualisera grundfrågan!
Med svaret att om möjligt skriva platsen där fågeln uppehåller sig som obsplats ( o inte där man befinner sig!!)
Om det går!
Exempel Kalvöfjorden mellan Orust o Tjörn.
Bla blir örnobservationerna helt förvirrande om de anges utifrån platsen där man befinner sig.
I detta fall, finns oxå "superlokalerna" Kalvöfjorden, resp Stigfjorden, om man inte vill el kan precisera platsen!!
Peter Strandvik
2005-11-20 12:46:14
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
