|
|
|
| LOGGA IN |
|
|
För att göra inlägg i forumet måste du logga in. Eftersom forumet drivs i samarbete med Kustobsar, är det Kustobsars användaruppgifter som gäller.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
En Svala i planeringen
|
|
|
|
Erik Hansson
|
|
Nu kommer dina rapporter till Svalan och Artportalen till nytta även i den kommunala planeringen! Göteborgs Stad har nämligen börjat använda Artportalen, och därmed också Svalan, som ett underlag vid bland annat samhällsplanering och exploateringar. Tanken är att alla som arbetar med sådant som utredningar, detaljplaner, markskötsel och exploateringar på ett enkelt sätt ska ha tillgång till fynd av rödlistade och skyddade arter, och därmed bli uppmärksammade på detta så tidigt som möjligt i projektet.
Alla fynd av rödlistade arter (för fåglar endast säkra häckningar) och arter skyddade av Art- och Habitatdirektivets bilaga 4 hämtas en gång i veckan automatiskt över från Artportalen till kommunens digitala kartverk. Fynduppgifterna visas där tillsammans med övrigt planeringsunderlag, som exempelvis VA-ledningar, fastighetsinformation, förorenad mark och planerade exploateringar. Informationen är tillgänglig för de anställda på bland annat stadsbyggnadskontoret, fastighetskontoret, park- och naturförvaltningen, miljöförvaltningen och trafikkontoret.
Rapporter om sekretessbelagda arter kan bara ses av några få biologer på kommunen. De har fått en särskild behörighet från ArtDatabanken och får sprida informationen bara om det är nödvändigt i samband med något projekt. Övriga användare av systemet får endast veta att det kan finnas ytterligare arter på platsen, och en uppmaning att kontakta någon av dem som vet mer.
Miljöförvaltningen lägger nu även in resultaten i Artportalen från de inventeringar och undersökningar som vi genomför.
Har du några frågor eller funderingar om detta så kontakta gärna Erik Hansson på miljöförvaltningen, telefon 031-368 38 75, e-post erik.hansson@miljo.goteborg.se.
2008-10-20 16:37:15
|
|
|
|
Niklas Aronsson
|
|
Det finns i Göteborg med kranskommuner 27 rödlistade arter med säkra häckningar från den senaste Atlasinventeringen. Det är en rätt brokig skara där tämligen vanliga arter som sånglärka samsas med tillfälliga häckare som pungmes och göktyta. Man undrar ju vilka hänsyn som kommer att tas egentligen och vem som ska göra bedömningen
En av kommunens större exploateringar sker just nu vid Älvsered nära Lilleby på Hisingen. Det är gammal jordbruksmark som tas i anspråk och ett rätt stort gäng sånglärkerevir kan man anta. Skulle det ha tagits hänsyn till dessa om de hade varit inritade på kartan? Tillåt en cyniker att tvivla.
Dock är en sak väldigt viktig och det är att ange häckningskriterier när man lägger in observationer på Svalan. Annars får kommunens plangubbar inte ens reda på vart göktytan bor!
2008-10-20 19:48:25
|
|
|
|
Stina Thelander
|
|
Vi vill ju så innerligt gärna hjälpa kommunerna att uppfylla sina miljömål inom myllrande våtmarker, levande skogar, ett rikt odlingslandskap, hav i balans samt levande kust och skärgård. Och inte minst ett rikt växt- och djurliv, där förlusten av biologisk mångfald ska hejdas.
Så även om planeringstjänstemänniskorna själva kan plocka fram data så stöttar vi gärna
Att Hisingen är en fantastisk jordbruks - och kulturbygd har vi framhållit i många yttranden
Tyvärr blir det ju ofta konflikter mellan miljömålen och tillväxtmålen. Men givetvis ska vi inte förtröttas även om politikerna inte alltid tycker att vi är till någon hjälp.
I kommunfullmäktige i Härryda varade diskussionen om Landvetter Park i går kväll i över två timmar innan man trots allt rödlistat som redovisats beslutade om detaljplanen vilket innebär att skogen ersätts av artonhåls golfbanor, villor och stugbyar, skidtunnel samt trafik rakt in i den försvinnande skogen.
Även de politiker som pratade för varan sa sig vara mycket medvetna om att miljön kommer att påverkas negativt.
Hur långt tillbaka plockar man häckningsdata, Erik? Och man använder begreppet ”säkra” från och med kriterium 10?
Är databasen öppen för allmänheten? Resten av frågorna mailar jag
/Stina
2008-10-21 06:48:01
|
|
|
|
Erik Hansson
|
|
Det är fynd av rödlistade arter de senaste 25 åren som visas, med säkra häckningar har vi samma definition som i Artportalen, och vår databas är ett urval av information från Artportalen så den är därmed tillgänglig för allmänheten via Artportalen.
All planering innebär att en mängd intressen måste vägas samman, där naturintressena är en del. Väldigt sällan går alla intressen att ta tillvara, utan när allt är klart kommer några att ha fått stryka på foten till förmån för andra.
Ökad och mer spridd kunskap om de rödlistade arterna innebär att de i större utsträckning kommer att vägas in i bedömningen om en exploatering är lämplig eller inte. Avvägningen kan dock leda till att planen genomförs även om det finns en rödlistad art i området. Exempelvis kan kommunens väldigt starka intresse av nya bostäder väga tyngre än några par sånglärkor på en åker. Poängen är att de gröna frågorna nu blir tydligare och tillgängligare i planarbetet, och man blir lättare medveten om vilka värden som kan försvinna vid en exploatering. Och kanske går planen att genomföra med lämpliga anpassningar och skyddsåtgärder så att arten kan finnas kvar.
Vi på miljöförvaltningen deltar i samtliga planärenden och bevakar då de gröna frågorna tillsammans med park- och naturförvaltningen. Om dessutom föreningar som GOF tar chansen att tycka till ökar chansen att det gröna tas tillvara.
Så visst kan man som Niklas vara uppgiven och säga att en ökad kunskap om naturvärden är meningslös eftersom exploateringsintresset ändå kör över naturintresset. Eller så tror man att en ökad kunskap leder till ökad hänsyn. För egen del tror jag på det senare.
2008-10-21 08:55:49
|
|
|
|
Niklas Aronsson
|
|
Jag är inte uppgiven utan realistisk. Det är naturligt vis jättebra att informationen sprids, men inte förrän man visar i praktisk handling, politiker och tjänstemän, att man menar allvar med vackra ord om miljöhänsyn kan jag ställa mig upp och applådera.
Det finns alltför många exempel där den så kallade Göteborgsandans principer för beslut följs och där man ser saken ur ett snävt ekonomiskt-politiskt perspektiv.
Göteborgs tillväxt kommer tyvärr alltid att gå före berguvens, sävsångarens eller göktytans rätt till drägliga livsvillkor.
2008-10-21 14:16:46
|
|
|
|
Niklas Aronsson
|
|
Hur kunde jag sär skriva naturligtvis? För låt jag är en då lig männ i ska.
2008-10-21 14:18:04
|
|
|
|
Pär Lydmark
|
|
Inte är du en dålig människa. Jag har alltid betraktat dig som naturligt vis.
2008-10-21 14:42:37
|
|
|
|
Niklas Aronsson
|
|
Är vi från Göteborg?
2008-10-21 17:50:10
|
|
|
|
Niklas Aronsson
|
|
Vad jag menar om jag ska vara lite allvarlig är att problemet är att det aldrig får kosta något att skydda miljön. Bara om det är i princip "gratis" så går det att skapa lite goodwill kring det eller om vinsten är större än skadan.
Det industrikommunala konglomeratet måste alltid gå plus i slutändan får aldrig bli sittande med Svarte-Petter på hand när sista kortet är lagt. Ellerrrr?
2008-10-21 17:57:47
|
|
|
|
Jörgen Grahn
|
|
Jo, en annan har ju också sett dalen Åby--Fässberg--Eklanda
gå från jordbrukslandskap till plåtskjulsöken på några år
(apropå nån kommentar från dej i Svalan nyligen, Niklas).
Sen, om man ska vara petig och negativ, så är det inte självklart
att rödlistade arter är det enda man *egentligen* borde titta på.
Rödlistan är nationell men fågelfaunan kring Göteborg är
regional. Arter som ljungpipare, gulärla, orre och tjäder är
såvitt jag kan se inte rödlistade. Det är gott om dom i
Norrland, men det vore ändå tråkigt om dom asfalterade den
sista tjäderspelplatsen här i trakten ...
2008-10-22 20:01:00
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
